Förmodligen jag som blivit gammal men står inte äns ut med tanken på att festa i stan.
Fylla, för hög musik, stress, trängsel.. Nej tack!
Jag och Mr big mötte Kambiz och Måsen på allas vårat underbara freddys och tog en öl och det är verkligen precis så det räcker.
På freddys känner man alla, bartendern vet vad man heter och vad man vill ha.
Man går dit i mjukisar och känner sig som hemma, man hör vad man säger samtidigt som skön musik spelas i bakgrunden. Vissa säger att man fastnat, jag säger att man hittat rätt.
Sen är det en fröjd att få sitta vid samma bord som Kambiz aka kambiiiiz.
Han är en av världens härligaste människor, alla borde ha en egen kambiiiz!
Men ingen får ta min!
Efter ett par timmar med honom så kommer värken i käken, det är då man kommer på att man skrattat i timmar.
Den effekten har Kambiiiz, han utstrålar en lycka som så lätt smittar av sej. Han ingår i min terapi!

Ska hem imorgon och börja ordna upp hemma. Jag har alltid strävat efter den "stilrena" stilen men det gick över styr.Nu är det så stilrent att jag knappt kan andas hemma.
Måste få in färger, mer av mig själv. Jag vill kunna flyta igenom lägenheten och verkligen känna att det är så mycket jag, Vill ha ett personligt hem, nånting som speglar mej och Nathalie.
Var hemma hos Minnie igår och det var där det slog mej, varje mm av hennes hem är så mycket hon.
Det var så varmt och "tryggt", och harmonin låg som ett täcke i luften.
Det är så jag vill känna när jag låser upp dörren för att komma hem. In i nånting som håller om mej efter en lång dag av stress och kämpande. En fristad, ett HEM..
Ska ta hjälp av Minnie, hon och inredning är en och samma. Hon har det där "ögat". ser lösningar i vad jag beskriver som problem. Sån talang Minnie!



//Mamilillan