Sitter på jobbet och bara väntar på att klockan ska bli fem! Ska till min Ullisen och brollan idag, som om vi inte har fått nog av varandra än liksom :)
Och ännu lyxigare är att brollan först hämtar liten och sen mej på jobbet, åhhhh va jag älskar dagar när jag slipper åka tåg eller buss!
Det är inte det att jag är bortskämd men stressen, massan, ljudet... Allt är bara fööör mycket för mej! Jag tål inte när det blir yrsligt, räcker med minsta lilla så faller mitt humör som en sten.
Därav lyckoskriket över att bli hämtad!!

Måste ju berätta min älskade liten!
3½ år, jo men då är man galen och vild.. Men det som är nu är utöver allt jag varit med om, är det inte att julen närmar sej så vet jag inte va ungen har fått för spel!
Hon pratar konstant och om allt, har hon inget att säga så börjar hon meningen med "ska jag fråga dej..hmmm", "vet du en sak..hmmm", såg du..ähh...hmm"... Och det tar aldrig slut!
Och att sitta och mysa framför tv´n en stund kan man ju glömma, det är upp och ner, höger och vänster, åt sidan, flyga, hoppa, krypa, åla... Herre min gud!!!
När det började skrattade jag som en tok men nu har det gått över till att jag sitter och gapar...
Det krävs energi för att hantera mamma rollen! (Å kanske lite vin hehe)

Näää nu ska man väl försöka göra lite nytta :)

//mamilillan