Både jag och min dotter överlevde resan!
Tog en himla massa timmar men det gick utan problem, till och med nattis var okej med den 11 timmars långa bil färden :)  Det enda som satte mina nerver på spel var när min moster frågade om det läckte vatten i baksätet.. Hmm..
Jag sträckte ner handen och kände att jo men visst var det något, men inte var det vatten!
Utan det var 1 liter jogurt o i denna liter badade min plånbok !!!
Jag greps av panik och såg framför mej hur jag fick leva på nudlar en vecka, nog för att man skulle bli smal men fy så enformigt. Som tur var så hade min moster varit med om ett och annat så hon plockade fram vatten flaskan och duschade rent mina älskade sedlar. Sen lufttorkade vi dom i fönstret :)
Kommer att sätta in bilder på mina kära pengar så fort jag sätter mej vid rätt data..

Jag har också hunnit åka på birka paradise båten sen jag kom hem :)
Jag brukar tycka att ett dygn räcker på en kryssning men det var innan jag hade åkt den här båten, den var helt otrolig!
Första kvällen var som vanligt. dricka och spel hehe.. Det som inte var som vanligt kanske var att vi faktiskt vann en massa! Men andra dagen, åh den andra dagen..
Högst upp på båten så hade dom solstolar, pool, bubbelpoolar, bar, musik... Så där låg jag i timmar och ville inte alls hem.  Sen satt vi i den varma bubbelpoolen med en drink i handen, solen över våra huvuden. Det är livskvalite!
Så för er som inte har råd att åka utomlands, åk birka paradise! Det är det näst bästa, och det är helt okej det med.
Vi tjejer ska försöka boka in att åka den båten snart också, var länge sen vi gjorde nått tillsammans allehopa utan barn.
Vi behöver få vara vänner och inte bara mammor, varför känns det som om man ska bli stenad för att man säger det?

Å nu till det största av det största!
På vägen hem från luleå så ringer Danne mej (Min äldsta bror av två) och berättar att hans dotter ringt!
Det här är det största av det största för att vi har inte pratat eller sett Jonna på 10 år !!
Jag tänker inte gå in på varför för det är inte mitt privata utan min brors och vill han att folk ska veta så får han starta en egen blogg :)
Men vi iallafall har inte sett henne sen hon var 6 månader och nu i oktober fyller hon tio år. Sen första samtalet så har dom pratat uppåt 30 gånger per dag, finns ingen ilska i henne eller sorg. Bara lycka i att hon har sin pappa, och han över att han har sin dotter. Och igår tog vi modet till oss att åka till Jonna så nu sitter jag vid hennes data och skriver!
Fasters tjej är så lik sin pappa, samma blick och kroppshållning. Samma starka attityd och utstrålning..
Det är så mäktigt, så magiskt att jag inte äns hittar orden i hur jag ska förklara det här.
Jag är bara så glad för Danne, som han har saknat henne och längtat efter det här. Sen hon ringde så har Danne varit hel på nått sätt, som om det här var det enda han behövde. Nu släpper han henne aldrig.. Våran Lilla Jonna!

Nä nu ska min dotter tydligen hoppa hoppborg med Jonnas lillasyster evelina! För att vara säker på att lilla evelina inte går en säker död till mötes genom att möta min hulligan så borde jag gå ner och hålla ett öga på dom.
Hon må vara tre år men människor har ingen aning om vad dom möter genom att gå i strid med min lilla,
hon e en krigare precis som sin moma. Å det tackar jag gud för varje dag!
Skriver igen imorgon..

//Mamilillan