Nu har jag pratat med Camilla och med sjukvårds upplysningen och fått lite kött på benen. Camilla och läkaren jag pratade med sa i princip samma sak så jag känner mej lugnare nu när jag vet vad jag har att göra med. Nu ska jag inte säga att det säkert är svin influensan för det kan man aldrig veta eftersom det inte finns nå tester att ta men man går efter sympton och läkaren sa att jag förmodligen har det. Så nu iallafall ...
Det man ska göra är att vara hemma, inte träffa någon så att smittan inte sprids och dricka mycket vatten. Och det man måste hålla koll på är febern för om det stiger till 40 grader så måste man ringa in och bli hämtad i ambulans, och först då har man rätt till vaccinet. För er som läser tidningar och dylikt om detta så har ni säkert märkt hur informationen ser olika ut för varje dag men idag fick jag höra från en läkare hur man ska se detta.
Alla kan få det och alla kan ligga i risk zonen. Förut sa dom ju att om man var frisk för övrigt så skulle man se det som en vanlig influensa, så är det inte! Utan det kan vara farligt för alla och för vissa går det över på nolltid, det gäller alltså att ha koll på febern och i princip hålla tummarna att man inte blir värre. Men i många mer fall så är det ofarligt, alltså är risken inte stor att man blir så där sjuk som man har läst att människor blivit. Så panik ska man definivt inte få, utan en himla massa vila och vatten. Och att absolut inte gå ut bland folk!

Detta innebär att jag inte vet när jag får träffa lillan igen och mitt hjärta värker mer än vad det nånsin har gjort, den här smärtan är inte likt något annat jag nånsin känt. Att förlora Laz, momas bort gång, de privata problem jag haft, konflikterna som funnits. Det är en piss i nilen mot det här, och inget jag nånsin kommer ägna en tanke åt igen. När sånt här drabbar än så får man en ganska klar bild på hur verkligheten ser ut och på vad som är viktigt och inte, det hände mej iallafall. Kände det idag när jag pratade med Nathalie, inget annat är viktigt och jag kan inte för mitt liv förstå hur skit grejer har påverkat mej så kraftigt.
Det kanske är en vanlig influensa men nå gott har kommit ur det, jag har lärt mej en massa som jag aldrig kommer glömma..

Nu ska jag sova .. igen ..
Bara tanken på att jag kommer att vara ensam imorgon också, och utan min dotter dessutom gör att jag vill gräva ner mej. Saknar henne min lilla, mer än någonsin ..

//Mamilillan