Att vara vän med ett ex... ??
Kan man vara vän med ett ex ???
Detta har jag och Laz diskuterat i år utan att egentligen komma fram till nånting, och jag vet nog egentligen inte själv vad jag tycker. Det är från dag till dag, beroende på vilket humör jag är på eller på vem exet är.
Ena dagen kan jag känna att någon man har varit intim med kan man aldrig kalla vän, om man haft romantiska känslor för en person så tror jag inte på att de helt plötsligt går över till vänskapliga utan baktankar.
Och om man varit sexuellt attraherad av någon, försvinner dom känslorna bara så då när man bestämmer sej för att vara vänner?
Sen andra dagen så blir det att jag känner precis tvärtom. Så klart att man kan vara vän med ett ex, är det någon man bryr sej om så varför inte? Och vad som spelar det för roll hurvida man har haft sex eller inte, gamalt är gamalt och det är inget man behöver rota i.
Sen kommer man till detta som jag och Laz diskuterar, om man kan ha ex som vänner när man är i ett nytt förhållande?
Jag har vänner som är mina ex, det är inga jag umgås med regelbundet men dom finns där. För mej är det inge konstigt, dom flesta har jag känt i all evighet och det vi hade förr är inget jag har i huvudet nu.
Men när det kommer till Laz ex... hmm.. då är jag inte lika lätt. Och samma är med honom, han tar lätt på sina men inte på mina. Jag tror att det här gäller dom flesta men nu måste jag sätta nån slags regel känner jag och nånting jag kan stå för, för den här frågan dyker upp lite då och då.
Antingen blir det att offra vänner till mej, men då ha lättnaden att Laz ex försvinner dom med. Eller ha kvar mina ex, men då ha i huvudet att Laz ex finns i hans liv fortfarande.
Det här gäller ju inte bara mej och Laz, och det är inget som tar stor plats hos oss. Utan det är mera för min egen skull, jag vill komma fram till hur jag känner för sånt här och ha en klar åsikt. Helt sinnesjukt hur man förhandlar och diskuterar med sej själv utan att komma fram till ett piss !
Hur gör man ??
//Mamilillan
Detta har jag och Laz diskuterat i år utan att egentligen komma fram till nånting, och jag vet nog egentligen inte själv vad jag tycker. Det är från dag till dag, beroende på vilket humör jag är på eller på vem exet är.
Ena dagen kan jag känna att någon man har varit intim med kan man aldrig kalla vän, om man haft romantiska känslor för en person så tror jag inte på att de helt plötsligt går över till vänskapliga utan baktankar.
Och om man varit sexuellt attraherad av någon, försvinner dom känslorna bara så då när man bestämmer sej för att vara vänner?
Sen andra dagen så blir det att jag känner precis tvärtom. Så klart att man kan vara vän med ett ex, är det någon man bryr sej om så varför inte? Och vad som spelar det för roll hurvida man har haft sex eller inte, gamalt är gamalt och det är inget man behöver rota i.
Sen kommer man till detta som jag och Laz diskuterar, om man kan ha ex som vänner när man är i ett nytt förhållande?
Jag har vänner som är mina ex, det är inga jag umgås med regelbundet men dom finns där. För mej är det inge konstigt, dom flesta har jag känt i all evighet och det vi hade förr är inget jag har i huvudet nu.
Men när det kommer till Laz ex... hmm.. då är jag inte lika lätt. Och samma är med honom, han tar lätt på sina men inte på mina. Jag tror att det här gäller dom flesta men nu måste jag sätta nån slags regel känner jag och nånting jag kan stå för, för den här frågan dyker upp lite då och då.
Antingen blir det att offra vänner till mej, men då ha lättnaden att Laz ex försvinner dom med. Eller ha kvar mina ex, men då ha i huvudet att Laz ex finns i hans liv fortfarande.
Det här gäller ju inte bara mej och Laz, och det är inget som tar stor plats hos oss. Utan det är mera för min egen skull, jag vill komma fram till hur jag känner för sånt här och ha en klar åsikt. Helt sinnesjukt hur man förhandlar och diskuterar med sej själv utan att komma fram till ett piss !
Hur gör man ??
//Mamilillan
Kommentarer
Trackback