Min urusla dag jag hade i onsdags är över och jag känner mej bättre till mods, den pissiga sitautionen jag befinner mej i däremot är inte överstökad men jag fortsätter att kämpa. Va kan man annars göra?
Jag har stöd och kraft i mina vänner och som jag skrivit så många gånger innan så tackar jag gud för alla dessa underbara små varelser jag har i mitt liv.
Det är så här antar jag, livet.. Det kan inte alltid rulla på och allt kan inte vara rosenrött jämt, sen skulle jag självklart föredra lite normalare problem än dom jag haft men shit happen´s liksom och nu får jag bita i det sura äpplet.
Finns ett ordsråk, minns inte riktigt hur det går men har nånting att göra med att "det finns en morgon dag". Den är ganska skön att ha i huvudet tuffa dagar !
Jag skulle kunna skriva arga inlägg idag också om hur jag faktiskt inte förtjänar motgångar just nu men jag tänker strunta i det, försöka vara positiv och vara säker på att saker löser sej till det bättre. Och jag det bra ändå, en frisk och glad liten unge, en underbar man (som jag dock vill strypa vissa dar!), äkta och raka vänner, tak över huvudet och en familj bättre än bäst. Det är inte många som har den turen heller..

På söndag ska familjen till mamma och grilla och fira mors dag :)
Självklart ska det bli super kul och om någon ska firas så är det min mamma, en större kämpe får man leta efter. Hennes livshistoria är inget jag kan lägga ut i min blogg men jag kan svära på allt när jag säger att denna människa borde vinna ett pris för alla motgångar hon tagit sej igenom, för allt hon gjort för mej och mina syskon och för den styrka hon besitter idag.
Annars angående mors dag är jag väldigt kristisk och om jag skulle få bestämma så ska den dan ut ur kalendern!
Det finns barn som inte har någon mamma, barn som bor på barnhem, barn som av olika anledningar inte kan fira den dan. Och tänk dom barn som har en missbrukare till mamma, som kommer hem efter skolan till någon som ligger full i soffan varje dag. Tänker nån på dessa barn den här dagen?
Denna dag gör mer skada än vad den gör gott så bort med den! Sen tycker jag också att en mamma ska visas uppskattning över lag, det ska väl inte behöva finnas en speciell dag för det? Sunt förnuft är väl att älska och uppskatta sin förälder alla dagar på året?
Vem kom på den här dagen egentligen, någon som vet?
Ska försöka ta mej ut till momas grav på lördag tänkte jag, lägga blommor och dona lite. Hon är ju mamma hon med och trots att hon varit borta i sex år nu så ser jag ingen anledning till att hon inte ska visas lite omtanke hon men.
Min moma, finns ingen som henne! :)

Nu ska jag hem till mamma, gråta över alla räkningar och sen blir det att fira älsklingen som fyller år idag!
Min kära överaskning till honom var att väcka honom för skjuts till dagis, va rå man kan vara ;)
Nathalie ska sova hos moma vilket krävdes två resväskor, hon ska ju ha med halva sitt rum varje gång hon ska dit! Unge..

//mamilillan