Det pratas så förbannat mycket om äktenskap hit och dit, om giftemål och bröllop. Självklart vill jag också gifta mej, ha den perfekta klänningen, första dansen. Jag förstår också charmen i att dela efternamn, charmen i att kalla sin egen sin man eller fru. Jag förstår det..
Men det verkar inte som om människor tänker så mycket längre än så. Ett äktenskap är så mycket mer än så. Det är ett ansvar, en plikt och nånting man hela sitt liv måste arbeta med. Ett äktenskap är ett partnerskap, en tvåsamhet. Sen är det faktiskt så att man kan ha ett "äktenskap" utan ett bröllop eller pappersbevis!
En tvåsamhet och ett partnerskap är ingenting man kan planera, ingenting man kan "fejka" till sej. Ett bröllop är inget som bara ger än just det. Det är nånting man delar, ett band, att man är ett team. Jag är så trött på att lyssna på alla dessa som vill gifta sej till höger och vänster, inse vad det faktiskt innebär först!
Och är det känslan av att man är två, en familj så är inte det nånting någon kan ge än bara så..
Låter lite trassligt men ni fattar hoppas jag..
Nu har jag en massa att stå i så ska lägga bort datan.. Bloggar senare ikväll under min "Linda timme" för har en jävla massa jag ska kasta ur mej...

//Mamilillan