In till stan kom jag igår och mötte upp mina "älskade sjuka", eftersom att jag inte kan, får eller vill namnge dom så fick det bli "älskade sjuka" :) Självfallet så såg alla hur bra som helst ut och jag ville sjunka under jorden, men jag märkte fort att med dom så spelar inte sånt någon roll. Att insidan är vad som räknas är något som betyder massor hos oss och jag uppskattar dessa människor mer än vad dom nånsin kommer att förstå. Min roll som Bert Karlsson försvann dock efter några drinkar och plötsligt var man självaste drottningen, alkohol kan göra susen för självbilden! Jag är ordentligt nöjd över gårdagen och längtar redan tills nästa onsdag, dessa människor gör verkligen intryck i mitt liv och tiden med dom betyder så enormt mycket för mej..
När terapin är slut så är det vi som håller kontakten, kan inte förlora eran närvaro i mitt liv!

Idag ska jag hämta Nathalie efter dagis och åka direkt hem till soffan. Sen om det finns någon som helst ork över så ska jag försöka ta mej an min garderob som just nu imiterar irak kriget! Rensning på hög nivå sker i mitt hem just nu men jag tar ett rum i taget, låda för låda och sak för sak. Det har varit mycket sånt på sista tiden, när relationer började ses över och människor försvann så fick sej också hemmet en törn. Det som är förknippat med dåliga minnen, förknippat med sånt från förr ska ut. Ut med det gamla och in med det nya!

//Mamilillan