Nu ska jag hata Katrin en halvtimme

Nu sitter jag hemma i soffan och tittar på the voice med mitt kaffe och väntar in Katrin. Behöver jag säga något?
Jag tror nog att de flesta läser hennes blogg och det behövs egentligen bara ett inlägg för att inse vilken idiot denna människa är. Så nu sitter jag alltså här, redo att hata henne en halv timme och vilja ringa in till the voice och fråga vem fan hon tror att hon är. Jag tänker inte blogga om vad jag tycker om henne och om alla jävulskap hon kör med för jag vill inte ha smuts i min blogg. Det enda jag kan hoppas på är karma, den kommer till oss alla och även henne. Efter allt hon har gjort och sagt om andra människor så skulle inte jag vilja stå nära henne den dagen det slår till.

Jag är inte sjuk eller ledig utan jag har en lyx-morgon idag med :)
Kvart i tolv sa chefen så jag ska duktigt stå där kvart i tolv. Tydligen så skulle det hända en del saker inne på kontoret, nyfiken nyfiken .. Eftersom att Nathalie sov hos moma så fick jag vakna i lugn och ro, och idag blir det inge tvättande eller fixande utan jag ska sitta och bara njuta av tiden i soffan med mitt kaffe. 
Men det känns lämpligt då terapin igår var kämpig och väldigt intensiv så en sov morgon kom i bra tid. Jag tror att jag grät i nästan två timmar igår och av det som kom ut ur min mun så uppfattades nog var femte ord. Stackars dom som satt brevid, kan inte ha varit lätt. Jag behövde gråta, det kände jag sen när jag kom hem. Jag behöver få vara ledsen, få vara arg, förbannad. Och det viktigaste, jag behöver vara det på rätt personer. Jag är expert på att ta ut min ilska på andra, låta små saker trigga igång mej fast det handlar om annat och jag vill inte agera så. Jag vet vilka jag är arga på, jag vet vilka som har gjort mej ledsen och svikit mej. Det är på tiden att jag säger det till dom och sen ska jag släppa.
Det var skönt att ha Laz sen när jag kom hem, att få krypa upp i soffan och bara gosa in mej. Finns inge bättre famn än hans när man känner sej liten och sårbar. Jag älskar dej mannen min, mer än vad du nånsin kan förstå.
Vi hade en suverän kväll tillsammans med gott och gott och jag fick både gråta och skratta om vartannat, det är i såna stunder som jag förstår att vi är en familj han och jag..

Nu ska jag duscha och försöka piggna till lite, sen blir det att väcka mannen som är ledig idag men som ska upp och träffa en kompis. Han är så fin när han ligger med hela huvudet under täcket :)

//Mamilillan


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0