"Så länge man kan stå på benen kan man jobba".. Nja, nu kan jag knappt stå på benen eftersom ryggen håller på att ta vika så frågan är om det inte blir hemgång idag. Bara tanken på att sitta hemma och göra absolut ingentíng ger mej kalla kårar, samma tv dagarna i ända, litervis med kaffe, damma o åter igen damma, samma låtar på radion som spelas om och om och om och om igen. Det är alltså ingenting jag längtar efter så jag ska försöka hålla ihop till fyra så kan jag säcka ihop hemma sen..

Nu heter jag förresten grisen på jobbet... Tack min helt otroligt charmiga chef!! :s

//mamilillan