Nu är min underbara fina hos sin pappa och av vad jag förstod så skulle det julpyntas och donas i huset så hennes välmående behöver jag inte oroa mej över. Däremot mitt mående över att hon åker iväg måste tas om hand, det är jag som gråter floder och inte Nathalie. Precis som inskolningen på dagis, det var jag som satt vid grinden och grät medan min dotter lekte rövare på avdelningen. Men jag har förstått att detta inte bara gäller mej utan de flesta föräldrar, speciellt mammor. "Det är bara att vänja dej" har jag fått höra om och om igen, "oron försvinner aldrig" är också något jag har fått höra miljoner gånger och "Lilla vännen, se till att njuta när hon är liten för det blir bara värre!" är nog det absolut vanligaste man får höra som mamma. Den här ständiga oron man har som mamma är något jag hade uppskattat att få höra innan jag fick barn så att jag hade haft tid till att förbereda mej.
Man sitter med en ständig oro och föreställer sej det allra värsta.. Tänk om hon fryser, tänk om hon går runt hungrig, tänk om hon är ledsen, tänk om någon är dum mot henne, tänk om hon saknar mej, tänk om ingen ser henne, tänk om .. tänk om... tänk om.. Det är en känslomässig misshandel säger min mamma och jag håller med! Ska snart ringa liten och checka av att allt okej så att jag får några timmar till att andas och fokusera på mej.
Man är fan helt slut!!

Efter att jag lämnade Nathalie till Kristian så åkte jag till kista och fikade med min älskade Malin. Det är svårt att begripa att det bara är två veckor kvar tills att hennes Celine kommer, känns som om hon berättade det för mej nyss att hon var gravid. Spralliga blonda Mallan är om 2 veckor en 2 barns mamma.. Det om något gör det uppenbart att tiden går fortare än man tror, att vi är äldre och att våra barn växer. 26 nästa år, 26!!!! Jag kommer ihåg när syster yster var i den åldern, i mina ögon var hon " vääääärsta vuxen!" och jag drömde om när jag skulle vara så "stor" och hur bra allt skulle vara. Jag tänker inte klaga nu på hur det ser ut men inte fan känner jag mej som 25, inte fan känner jag mej så som jag föreställde mej att Lotta kände sej. Kanske skillnad på 70-talister och på oss födda på 80 talet? Eller så ser barn mej som jag såg Lotta men att jag ser mej själv annorlunda? Nja.. krångligt det där..

Nu ska jag lägga mej i soffan och glo på VH1 en stund innan jag behöver pigga på mej :)

//Mamilillan

Underbart!
En sida på nätet som spelar jul musik. Så inga byten av skivor, inga pauser, inga stopp, inte samma låtar om och om igen.. Nu kan jag och Nattan mysa till ljudet av julen :)

www.julradio.se

//Mamilillan

Idag är det den där hemska fredan som dyker upp varannan vecka, fredan när Nathalie åker iväg till sin pappa och jag är utan henne en hel helg. Jag mår dåligt över varannan helg, förstå då hur jag kommer att må på julen.
Det är Kristians jul med henne och mitt nyår..
Jag kan inte äns tänka på det utan att få ett tryck över bröstet och en klump i halsen, en jul utan min dotter..
Jag förstår inte hur jag ska överleva den dagen. Kan inte tänka på det nu...

Ikväll ska jag och Laz eventuellt till hans lillebror som fyllt år och ska firas, så måste dra fram det jag har i garderoben och hitta något lämpligt. Två fyllda garderober men inget att ha på sej, hur går det ihop?
Imorgon ska jag krypa ner i soffan med "vi föräldrar" som låg innanför dörren härom dagen och en stor kopp cappuccino. Sen blir det några sex and the city avsnitt för att avsluta kvällen med tvilight filmen som jag fortfarande inte sett. Den filmen och ett glas vin :) En riktig ta hand om lördag!

//Mamilillan

Som mamma har man bra dagar, dåliga dagar, kaotiska dagar, stressiga dagar, jobbiga dagar.. En sak man däremot aldrig har som mamma är tråkigt! Inte för att det finns tid till att ha tråkigt men det är inte det jag syftar på. Jag syftar på att barn har miljoner ideer, miljoner bollar i luften, miljoner projekt, miljoner frågor, miljoner tankar. Aa ni fattar, som mamma är man på g konstant och vad tråkigt betyder glömmer man snabbt bort.
Mitt barn, Nathalie nyfiken.. Jag skulle ta en mandarin från köket men upptäckte att alla var slut i skålen, å jag som köpte en hel kasse igår.. hmm..
Här i hennes balett skor hittade jag två stycken nån timme senare när jag plockade undan..
Det är de här jag menar med att jag aldrig har tråkigt, inte sen jag fick min lilla. Hon överaskar och chockar än regelbundet, håller mitt liv i rörelse :)



Min underbara fina och jag innan lägg dags :)



Katter gillar inte vatten säger alla.. Hur typiskt är det inte att just våran gör det!?! Jag skulle spruta vatten på honom i samma veva som vi "adopterade" honom, minns inte varför men det är inte poängen.
Istället för att springa där ifrån om alla andra katter så sitter han kvar med ansiktet mot flaskan och njuter.. Detta är idag då han leker med Nattans barbie medan hon badade. Upp och ner med tassen, jamade av bara fan och hoppade upp och ner från kanten helt hysteriskt. Jag och Nathalie skrattade till oss kramp. En riktig Hedbloms katt, ett stiiiup :)



Mitt barns skratt går inte jämföra med något annat. Det är ett sånt där skratt som kommer från magen, sånt skratt där man inte får någon luft. Så skrattar hon min trollunge och jag vill äta upp henne varje gång. Här skrattar hon för att jag skäller på Lilo, det var tydligt super kul det :)



"Ungarna" gav upp tidigt och slocknade på samma kudde. Är inte det här vackert så vet jag inte vad som är..



I brist på saker att skriva om, eller brist och brist.. I min begränsning till vad som kan skrivas så har jag blogg torka. Det blir många bilder nu ett tag alltså eftersom att jag vill fortsätta uppdatera men inte har så mycket att skriva om nu. Eller jo det har jag egentligen, men inget jag kan skriva om. Det är den bittra sanningen det.
Nu är jag så trött att jag knappt vet vad jag skriver. Dags att ge upp för idag..

//Mamilillan

Som vanligt så tar jag tusen kort per tillfälle så det krävs tid, energi och tålamod till att sortera och dona med fotografierna. När tiden inte finns så slänger jag oftast bara in lite bilder från kameran, in på datan och in på bloggen. Så blir det också denna gång..

Så här ser min trollunge ut som nyvaken, så vacker med snea ögon och busigt hår!



Jag och mina syskon har varje jul, varje år fått en egen kalender från moster Putta. Då är det 24 små paket med allt från glitter pennor till små djur. Moster Putta fortsatte traditionen med min dotter så igår fick hon sin kalender :)



Skulle ta lite fina kort på kussefinen som fyllde år igår och Nattan, fina och fina.. Titta hur han håller henne! Patrik!



Jag, Nattan och kussefinen :) Guuuud, både han och Nathalie växer upp för fort!



Patrik och hans kärlek Gina!!!



Nattan med sin gammel moster :) Världens bästa!



Detta är bilder från igår när vi firade Patrik, men det förstod ni säkert redan :)

//Mamilillan

Den här kommentaren dök upp igår ...

Lisa om Hångel party :):
Hur ofta dricker du egentligen?

När jag läser din fråga / kommentar så som du formulerat den så tolkar jag det som en antydan till att jag dricker för ofta. Jag kan ha fel men chansen för det är inte så stor, eller hur?
Min fråga till dej Lisa är hur ofta man ska dricka för att du ska tycka att det är för ofta? Det skulle vara väldigt intressant att veta om det nu är så att du tycker att jag dricker ofta när jag i princip aldrig dricker.
Ett glas vin till maten nån gång ibland eller till en bra film tycker inte jag är att dricka för ofta, eller att jag hamnar hos vänner och det finns dricka max en gång i månaden. Det med ett glas vin till maten eller så anser jag dessutom inte finnas med under kategorin "dricka", inte på det sättet du menar ordet dricka på iallafall. Det är svårt för mej att svara på en fråga som jag inte känner någon koppling till så detta får duga så länge :)

Men visst är det så att jag uppskattar ett gott vin, jag tycker att is-kall öl är helt underbart en varm sommardag och en god drink är det inge fel på heller om man nu är på det humöret. Det som är viktigt för mej när det gäller alkohol är att det inte blir en konsekvens i vardagen och så är det inte i mitt liv.
Sen tycker jag inte om att dricka dricka om ni förstår, jag tycker inte om att supa som det så fint kallas. Som jag skrev innan så uppskattar jag ett gott vin och det finns det inga fel i.

//Mamilillan

Min underbara fina vid läggdags.. "Jag faktiskt älskar dej mamma, på riktigt mycket ända ner i magen".
Och hon rynkade ögonbrynen precis som om hon undrade om jag verkligen förstod vad hon menade, att hon faktiskt älskar mej på riktigt. Hur kan man inte falla pladask för denna lilla människa?
Flera barn eller inte, jag har redan den enda jag behöver!



Nu ska jag ta ett glas rött och kolla på vänner, sen är det att tvinga mej själv till sömn så att jag orkar imorgon. Jag har en massa inklottrat i kalendern som ska hinnas med så upp tidigt av bara fan är vad som gäller.
Samma sak med Nathalie som ska infinna sej på dagis bus tidigt för att åka in till NK huset och titta på jul dekorationerna. Jag är inte hundra på att jag gillar ideen om att ta med sej dagis barn in till stan men kan inte låta barn gruppen åka utan henne heller. Jävla dilemma man hamnar man i..

//Mamilillan

Måndag och jag är fortfarande inne i lyckan över att ha så fina vänner. Malin var den som förgyllde min dag idag, hon och en tripp till willys. En sak jag inte kan förstå är hur hon och jag fortfarande har saker att prata om, hur vi fortfarande kan spendera timmar i telefonen eller glömma bort tiden för allt babblande. Jag har känt henne sen jag var liten och det går oftast inte en dag utan att vi pratar så vi borde ha pratat om allt vid det här laget. Jag tänkte på det idag när vi traskade omkring på willys, hur vi kunde hålla igång ett samtal precis hur länge som helst. Ganska fint ändå, hur alla år mellan henne och mej har varit en enda lång dialog.
Det finns en anledning till att just hon är Nattans gudmor och varför jag älskar henne som jag gör. Jag kan inte föreställa mej ett liv utan henne..
Några kort från idag blir det INTE, det är nämligen rena självmords försöket att ta fram en kamera framför en hög-gravid ragata! Å jag vill gärna ha livet i behåll känner jag :)

Nu ska jag kolla på einsteins med min dotter och käka pepparkakor. En riktigt härlig måndag, hur många kan säga det liksom :)

//Mamilillan

Jag vet inte vart jag fått det ifrån eller varför men i mitt huvud så fick man inte nya vänner som vuxen. Jag trodde att dom man valde att ha kvar från tonåren var dom vänner man skulle ha livet ut. Jag hade fel och ingen är gladare än jag. Sista månaderna så har jag haft turen att möta en hel del fina människor, jag har också haft turen att träffa människor som jag idag kallar vänner. Jag stängde en massa dörrar men istället för att bli ensam som jag trodde att jag skulle bli så fick jag utrymme för nya relationer, bra relationer. En av dessa människor är en person jag vet att jag kommer att ha kvar livet ut och som jag redan nu värderar högre än många jag känt mycket längre. Någon jag har fullt förtroende för och en enorm respekt.
Jag är så jävla glad att jag hittade dej Xenia!!!
Det var till henne vi åkte idag och min älskade dotter föll pladask för henne precis som jag gjorde. Barn är smarta och min dotter är redan nu som 4 åring en bra människo kännare. Om jag ska leka psykolog ett tag så tror jag att Nattan kände på sej hennes äkthet och ödmjukhet. Det finns inget bakslugt eller falskt hos Xenia, hon är sej själv i alla lägen och jag tror att Nattan kände sej trygg i det. Sen att Xenia byggde koja av hela hennes hem i princip, lekte kurragömma och köpte "söndags-godis" gjorde ju inte saken värre! :)

Nathalie med sin Xenia :)



Mys :)



Underbara fina :)



Så jäkla mysigt!



Ja ni kan ju förstå varför Xenia är favoriten hos min dotter!




Jag har en massa kort att lägga upp från idag och en massa att skriva om. Men det är måndag och vardag imorgon och jag måste komma ur min zombie liknande period!
Ska krypa ner till trollungen nu och njuta av att jag har en gudagåva till dotter, så stolt över henne att jag spricker!

//Mamilillan

Det ligger en flummig men härlig känsla i luften och det känns att det än söndag. Det är den dagen jag uppskattar mest på hela veckan och som jag riktigt längtar till när man stressar sej igenom vecko-dagarna. Precis som andra söndagar så var vi uppe i tid och gjorde iordning frukost som vi sen tog med oss upp i soffan för att mysa framför nyhetsmorgon med Tilde. Söndags mornar är heliga för mej och behovet efter dom här timmarna är stort.
Nathalie är inte ett fan av nyhetsmorgon direkt vilket jag förstår men hon är ändå guld värd som kryper upp i soffan med mej och ger mej en stund av henne innan hon försvinner in i sitt rum. Jag skulle aldrig vilja leva utan mina söndagar :)
Idag fick vi dessutom tända första advents ljuset vilket var super mysigt men samtidig så vaknade jag upp i tanken på hur nära julen är, börjar känna mej något stressad eftersom att jag har tusen projekt på gång med Nathalie. Jag försökte förklara vitsen med första advent och den baletten för nathalie 4 år, det funkade INTE kan jag säga!

Så nu behöver jag råd och tips i hur man förklarar för detta för en 4 åring så att advent blir en rolig del av julen. Vad säger eller gör man ?



Nu ska jag sätta på jul musik och göra iordning mej och Nattan för brunch med underbart fina människor :)

//Mamilillan

Det ska vara musik från förr, fan va låtarna från då knäcker det dom kallar för musik nu!

Efter att ha suttit uppe halva natten och pratat och spelat poker med Laz så kände jag mej något död när ett visst litet barn började rycka i mamma imorse. Men upp gick jag och efter en halv kanna kaffe så började jag känna mej som människa igen och helgen med trollungen kunde börja :)
Vi åkte till en av mina "älskade sjuka" och fikade och väl där så möttes vi av både bekanta ansikten och nya. Jag mös som jag vanligtvis gör kring bra människor och nathalie verkade trivas hon också. Min dotter som normalt sätt inte pratar med främlingar och gömmer sej bakom mej när nya människor pratar med henne bubblade på av bara fan idag, tog plats och utrymme och var inte alls rädd för att ta kontakt med andra än mej.
Stoltheten i mej bara växte när jag såg hur stadigt mitt hjärta stod på sina ben!

I väntan på tåget.. Liten är inte så liten längre !



När vi kom hem så tog vi middan med oss in i vardagsrummet och åt framför playhouse, vi båda var så pass slut att soffan var den enda valmöjligheten för oss. Efter maten ordnade vi för lördags mys som varje helg när hon är hemma och kollade på Lailas jul vilket gav en massa roliga tips inför jul baket :)
Den här julen är späckad av ideer och planer och jag ser fram emot Nattans jul lov när jag har henne helt för mej själv, finns en massa vi ska hinna med som vi inte gjort åren innan :)

Mys i soffan :)



Lilo gav upp och la sej med sin ny funna kärlek. Något stört att katten praktiskt taget följer efter just den här dockan vart hon än är placerad .. hmm..



Detta är såååå hon och jag!
Bara jag ser korten på henne nu så vill jag väcka henne för att berätta hur mycket hon betyder för mej..
Varje sekund med henne är mera värt än något annat !



Imorgon ska vi ha lyx frukost framför nyhetsmorgon och sen blir det brunch i en väns nya lägenhet.
Den här helgen har varit den absolut bästa på väldigt väldigt länge och jag tror att det är för beslutet att spendera den med människor vi bryr oss om och mår bra med. Inget mera fokus på dom som på något sätt stör mej eller Nathalie, det är dom som förlorar i slut ändan :)

//Mamilillan

Imorse när jag vaknade så låg jag som i trans och bara stirrade på Nathalie. Jag är välsignad.. Jag har ett barn som förutom astman är kärn frisk, hon har två fungerande ben att gå med, två armar att klättra mej, hon har inga problem med språket och kan därför göra sin röst hörd, hennes hörsel är fel fri och kan därför höra bilarna på gatan, ring klockan på cyklar, någons rop och andra faror som lurar. Varje morgon så lämnar jag henne till en förskola som har bra personal och som tar hand om henne som den individ hon är, där det serveras bra mat, där tillsynen är fungerande och där hon har vänner. När jag hämtar henne så åker vi till ett hem där hennes behov är prioriterade, där det finns mat som mättar och en varm säng att sova i om nätterna..
Jag har varit så upptagen av allt man önskar var annorlunda, på allt det man inte har men längtar efter, på andra människors felande och beteende. Jag har fokuserat på att förändra det som inte kan förändras istället för att acceptera att vissa saker inte faller min väg.
Det har tagit så mycket tid och energi att jag helt glömt allt det fina vi har och som vi får ta del av varje dag.
Jag hoppas att jag är lika klar i huvudet imorgon som jag är nu, den här vetskapen har gett mej inspiration till att fortsätta kämpa och kriga. Känns som om orken är tillbaka..

Nu ska jag vända mitt fokus till dom super fina vänner vi har i våra liv, ska börja ta vara på tiden och spendera den där jag och Nattan mår bra.
Min älskade Nattan, mamma är tillbaka :)

//mamilillan

Åhhh va suuuur jag blir! Skrev ett tok långt inlägg om idag och alla tokigheter så försvinner allting. Blogg.se, dags att skärpa sej nu kanske för det är inte första gången detta händer!

Så väldigt kort nu, åk inte till kista centrum inom dom närmaste dagarna! Idag var det premiär av en ny del i kista centrum och det rådde kaos vart du än vände blicken. Det verkade som om folk hade tagit ledigt från sina jobb, tömt sina konton och tävlade om vem som kom ut med mest prylar! Det är inte varje dag man ser att det köas in till affärer, förstår ni då hur mycket folk det var!! Och det var rea på rea på rea överallt vilket förvandlade vanliga människor till dårar, jag vart vid ett tillfälle nästan ner prejad av en kärring som bokstavligen skulle springa om mej! Jag och Malin var i chock tillstånd och kom knappt ut med livet i behåll. Som sagt, håll er borta!

Men riktigt välkommen kände man sej iallafall :)



Mitt i detta kaos så tror jag att årets skratt anfall blev till..
Jag och Malin står i kassan till polarn och pyret, bakom oss står en mamma med barnvagn. I vagnen ligger en bebis på typ 4 månader som jag och Malin står och beundrar.

Jag - Guuud va söt!
Malin - Å han suger på tummen, vilket charm troll..

Mamman som hör allt detta tittar på mej och ler, man ser stoltheten hon bär på och att hon riktigt växer av orden som kommer från mej och Malin. Jag ler tillbaka och då hör jag Malin sucka och sen ..

Malin - MEN DET ROLIGA ÄR SNAAART ÖVER , GAAAARANTERAT !!!!

Jag står som i trans och kan inte vika bort blicken från denna mamma som stirrar på mej!
Sen bryter jag ihop och döööör av garv å kunde inte sluta, Malin och Minnie vet precis vad jag pratar om!
Det var hemskt men jag kunde inte sluta och inte ett ord fick jag ur mej förrän Malin slitit ut mej från affären..
Detta är Malin i ett nötskal när hon är gravid, gränslös och rå. Älskar när hon väntar barn :)

Så iallafall, gå inte till kista centrum om det inte är så att ni har nån slags döds längtan!

//Mamilillan

Jag var något förbannad när jag bloggade inatt men jag ångrar inte ett ord av vad jag skrev. Dessutom så tror jag att de flesta människor håller med mej i gällande mitt förra inlägg, kanske att dom uttrycker det på annorlunda sätt bara. Men jag ska inte gå in på det idag för så som jag mådde igår räckte och jag vill slippa det idag känner jag. Just nu mår jag helt okej, har hällt upp ett glas rött och precis kollat på christine. Kan det bli mycket bättre än så? Nathalie däremot åkte på biverkningar efter sprutan, vilket jag redan hade på känn. Feber, kramp i benen och armen har krånglat från och till. Så vi har varit hemma och kurerat oss hela dagen och jag har väl mer eller mindre gått som en kontrollant gällande biverkningarna. Hon mår mycket bättre nu och har inte klagat på varken det ena eller det andra så det blir dagis imorgon som vanligt.
Guuud va sjukdomar det varit sista tiden, inte bara för henne utan för mej med. Det blir ett annat inlägg ..

Trollungen ville göra "mamma-fika" i sitt rum och till det valde hon pepparkakor, saft och riskakor. Nån humm om vad som funkar ihop och inte har hon inte utvecklat än :)



Nu ska det promeneras med Lilo :)



Så här avslutade liten kvällen, i mammas säng med sin docka "pockahontas" :)



//Mamilillan

Fy fan va jag mår illa!
På "cold case" så handlar det om en 6 årig pojke som blev våldtagen och strypt. Man hittade honom i sin pyamas med tummen i munnen, nere i ett dike. Det enda jag ser framför mej nu är den lilla pojken, rädslan, paniken, smärtan. Jag ser det framför mej hur det enda som snurrar i hans huvud är frågan vart mamma och pappa är..
Det må vara ett program men sånt här sker dagligen. Barn utsätts för övergrep hela tiden, i sina hem, i skolor, på dagis, av barnvakter. Man läser det överallt, man hör om utsatta barn, mord på barn, misshandel på barn..
En sak är säker och det är att jag aldrig någonsin kommer att släppa Nathalie!!!

JAG TYCKER ATT LAGEN MOT SEXFÖRBRYTARE ELLER MOT ALLA SOM PÅ NÅGOT SÄTT SKADAR BARN MÅSTE SES ÖVER! HADE JAG SKRIVIT LAGEN SÅ HADE STRAFFET VARIT ATT VÅLDTA DEN JÄVELN, TORTERA OCH LÅTA DOM FÖRBLÖDA NÅGONSTANS. OCH DÅ ÄR DET FORTFARANDE INGENTING I JÄMFÖRELSE MED VAD DOM GJORT!
FY FAAAAAN VA JAG MÅR ILLA!

Det finns säkert dom som reagerar på vad jag skriver nu, som tycker att mina ord är hårda och att man inte ska önska sin värsta fiende så pass hemska saker. Det enda jag kan önska när det gäller er är att ni aldrig någonsin får den makten att kunna påverka.
Jag kan inte skriva mer om det här nu för jag bryter ihop.. Jag ska hämta min trollunge från sin säng nu och lägga henne brevid mej, den platsen hon är trygg på..

//Mamilillan

Stolt över min dotter är något jag är varje dag, men sen kommer stunder då det känns ända in i benmärgen. Vi kom till bvc idag för vaccinet och mitt hjärta slog volter när jag såg den långa gigantiska nålen. Nathalie däremot var hur cool som helst, hoppade upp i mitt knä, tog sprutan och frågade läkaren snällt om sitt klistermärke :)
Det är min tjej det! Jag som mamma växte en meter över att se hur otroligt duktig mitt barn var, hur modig och stark hon har blivit. När vi kom hem sen så gjorde vi mys i soffan med pepparkakor, julmust och tända ljus eftersom att hon varit så duktig hos doktorn. Det finns vissa saker jag aldrig skulle kunna leva utan och det är såna här kvällar med liten. Dom kvällar då allting stannar upp och det enda som finns är vi två.
Det är det här som gör livet värt att levas !

Tända ljus är ett måste under våra mys-kvällar



Min lyckliga lilla trollunge!



Som vanligt så avslutas kvällen med gos gos med våran Lilo :)



//mamilillan

Jag är fortfarande inte helt okej men betydligt bättre än igår. Jag tror att all sömn och en del bort tryckningar på telefonen var precis det jag behövde, att få ta en paus från allt som varit och är. Jag tänker inte spela hjälte idag men ska försöka få några saker gjorda, några små saker så att listan kortas och blir lättare att hantera.
Sen i eftermiddag ska trollungen vaccineras och jag ber och bönar på allt nu att biverkningar håller sej borta. Hon var hemma och sjuk hela förra veckan så jag är lite små skraj att hon blir hemma nu också. Hon behöver få vara i barn gruppen på dagis, komma in i lekarna igen, in i rutiner och ordning . Dessutom har jag gjort allt jag kan med detta barn nu, till och med jul pyntat! Det finns ingenting hemma nu som skulle underhålla min älskade vilde, ingenting som vi inte redan lekt "sönder". Bra att julen närmar sej, nya lekar och ny inspiration för hela familjen :)

//Mamilillan

Nu först efter att ha sovit från och till hela dagen så känner jag att kropp och hjärna börjar ta igen sej. Det låter osannolikt och som ett rent dravel när man dagen efter att man druckit säger att man aldrig ska dricka igen. Det är något dom flesta säger men aldrig menar, man kanske tror på det i stunden men innerst inne vet man bättre. Jag tänker inte sträcka mej så långt att leva som nykterist för resten av mitt liv, min kärlek till vin är alldeles för stort för det. Däremot så känner jag att ett glas till maten, ett glas till en bra film eller med en vän räcker. Fylle-dricka, att "supa", att häva i sej bara för sakens skull är det slut med. Det är sällan som jag är ute och sällan som jag dricker i såna mängder så jag ger egentligen inte upp något, men jag känner att ingen gång är bättre än någon gång. Ett glas någon gång ibland känns som om det räcker gott och väl i mitt liv, det fungerar alldeles utmärkt för mej! Sen är det ganska patetiskt hur man beteer sej efter att ha fått i sej för mycket, alla som i nyktert tillstånd befunnit sej bland piss fulla människor vet vad jag pratar om. Det ska mummlas, ramlas omkring, man har ett behov av att prata om saker som inte alls är lämpligt just då, man säger saker man inte menar, man säger för mycket, man anförtror sej till människor man egentligen inte litar på, man gör saker man ångrar dagen efter.. Jag kan fortsätta hur länge som helst om varför man borde lägga ner sånt drickande men summa summarum så kan man väl säga att det inte är bra för än bara, så varför fortsätta?

När jag väl varit vid medvetande idag så har mina funderingar kretsat kring dom människor jag har i mitt liv. Just dom tankarna är vanliga hemma hos mej och det är ofta jag ifrågasätter relationer jag har runt om. Det är också ett återkommande ämne på terapin så det är uppenbarligen något viktigt som jag behöver ta mej igenom.
Jag pratar inte om att kasta människor åt höger och vänster utan mera rannsaka vilka jag kan lita på och inte, vilka människor är det som för in bra energier i mitt liv och vilka för in dåliga. Jag har hamnat i det här för att det finns alldeles för många omkring mej som jag inte vet vart jag har dom, såna som svikit många gånger men som jag fortsätter lägga energi på, människor som jag vet är falska och oärliga.
Jag vill inte ha såna relationer, jag vill inte ha det i mitt liv. Därav så behöver jag titta kallt på vilka personer jag släpper in i mitt liv och i mitt hem, jag kan inte fortsätta att ha en hel flock springandes in och ut. Jag blir förvirrad och osäker, och stressen som tillkommer pga alla dessa människor tänker jag göra mej av med.
En sak jag är duktig på är att värdera relationerna som inte är bra och låta dom bra få vänta. Det låter ju helt sjukt, varför gör man så? Jag vet inte, jag har inga svar. Men jag vet däremot att det måste få sitt slut.
Sen är jag en känslosam människa och dom flesta beslut jag tar är impuls beslut baserade på hur jag känner för stunden, den egenskapen eller vad det kallas är inte positiv när det gäller andra personer och relationer!
Jag behöver vara helt ärlig i dom här tankarna, ärlig i vad jag känner om både mej och om den andra personen. Jag vet ju vilka som inte är bra, innerst inne så är jag medveten om det men jag har svårt att komma någonstans med det. Därav att jag måste vara ärlig och rak hela vägen ut, dåliga människor är dåliga människor helt enkelt och att jag är känslosam av mej får stå åt sidan när jag går igenom det här. Annars knasar det sej och dom som är bra för mej får fortsätta vara vid sidan om..

Gud vilket långt inlägg, knappt jag förstår vad jag babblat om och ännu mindre ni kan jag tänka mej.
Nu ska jag försöka mej på att somna om så att jag inte vänder på dygnet, behöver vara pigg imorgon när min trollunge kommer hem!!! Åhhh va jag saknar!!!!

//mamilillan