Joshua Radin, vilken man! Hade jag haft mod till det så hade jag hoppat upp på scenen och friat direkt :)
Det var en förbannat lång kö och det låg is i luften men jävlar va det var värt det, ingen J.D dock men det kompencerade Joshua upp ganska snabbt. Han körde låtar från det nya albumet men drog även gamla klassiker vilket fick hela min mage att vända sej, starmile, closer, sky.. Dom låtarna är förknippade med så mycket minnen och dom gamla låtarna är mina absoluta favoriter. Paperweight och starmile, åhhhhh vilka låtar. Å vilka texter!
Det bästa med Joshuas konsterter är han bjuder så mycket på sej själv, han berättar historier om varje låt och skämtar med publiken. I slutet var han så jävla cool också som hoppade ner mitt i publik havet och körde sista låten.. Titta på klippet :)

http://www.youtube.com/watch?v=pp9LEnBNa40

Visst finns det många som tycker om honom och hans musik i stockholm, det visade dej igår med tanke på hur mycket människor det var. Men man tror inte det med tanke på att han inte är känd i Sverige. Känns nästan lite sorligt att människor hittar honom för blir han större så kommer det intima med honom att försvinna. Det bli globen istället och ett helt annat scen framträdande. Måtte gud vara god och låta Joshua förbli den han är!
Skratta åt Laz fick jag också göra eftersom att han bokstavligen snodde ett bord och stol till mej att ha där Joshua sjöng! När han kom gående med ett bord så visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, i mitt huvudet så såg jag hur jag tacklade vakter lite som i robin hood ni vet? Den där hönan eller vad det är när hon tacklar vakterna som i amerikansk fotboll. Ja, så såg jag mej själv iallafall. Att nu är det kört!
Men inga vakter kom så vi fick ett bord några meter från scenen :)
Åhh jag längtar tillbaka till igår, till känslan, till Joshua. Nu blir det att kolla upp nästa konsert :)

Jag har en massa bilder från igår och en massa video inspelningar, kommer att sätta in dom senare :)

//Mamilillan

Tankarna är mera samlade idag och jag känner mej mera stabil än vad jag gjorde igår. Jag tror att all den dåliga energin andra människor fört in i mitt hem och i mitt liv var det som tog överhand igår. Det är nu jag ska komma ihåg vad som sägs på terapin. Att det är okej att vara ledsen, att man behöver bearbeta sorg och ta itu med det som gör ont. Så alla känslorna igår kan ha varit en övergång till nånting bättre, jag kanske fick ur mej så pass mycket att jag kan släppa det nu. Mår ju faktiskt bättre idag och känner mej lättare.
Sen hjälper det att ha dom människor jag har i mitt liv, dom jag har valt att ha kvar kring mej och Nathalie. Jag har valt människor som ger mej bra energi, som jag mår bra av att ha kring mej, ärliga människor med bra principer. Människor jag stolt kan kalla min vän och familj. Det är människor jag litar på och känner mej trygg med. Ni vet vilka ni är, älskar er så mycket ..

Om några timmar är konserten och jag räknar ner minuterna!
Och fan va gott det är just tiden innan man ska iväg. Att fixa håret, måla naglar,sminka upp sej. Det känns så in i helvete bra att få ta hand om sej själv lite :)

//Mamilillan

Min trollunge blev kvar hos Kristian en natt extra så det är fortfarande bara jag och Lilo hemma :( Jag saknar henne nå fruktansvärt och bara tanken på att hon forslas direkt till moma imorgon och inte kommer hem förrän på torsdag gör mej illamående. När det går mer än två dagar utan henne så kommer känslan av att jag tappat all kontroll och paniken över att jag inte har ett öga på henne är mer än vad jag klarar av. Tankarna kring om hon ätit ordentligt, har tillräckligt med kläder på sej, om hon sover som hon ska, om hon har någon där som tittar till henne.. Den oron är fruktansvärd och omöjlig att skaka av sej. Därav att jag nu halv ett på natten sitter uppe, lusten växer till att ringa för att titta hur hon mår men risken finns att jag väcker henne. Så jag får sitta här med magont och hoppas på att kunna somna innan det blir ljust ute..

Nånting bra i allt elände som varit idag är att vi ska se Joshua radin imorgon! Jag har jätte höga förväntningar sen förra gången eftersom att han var klockren sist. Vilken jävla show han körde, hade gåshus i flera dagar efter.
Sen att J:D från scrubs var där gjorde ju inte saken värre  ;)
Fan, jag riktigt längtar till imorgon. Ett glas vin och hans musik, kan fan inte bli bättre och en sån kväll är precis vad jag behöver efter veckan som varit.
Sen har jag terapin på onsdag som jag längtar till mer än någonsin, kommer på mej själv hemma med att räkna ner tiden.. Dels för att jag behöver stödet och styrkan man får av gruppen och iom att det varit så fruktansvärt mycket nu så behöver jag den tiden. Sen finns det andra orsaker också men som vanligt så går jag inte in på allt här på bloggen ;)

I min förvirring här hemma så gick jag i tankarna att jag kanske borde droppa allt i bloggen ändå?? Jag kanske ska vara lika jävlig som alla andra och skriva ut en massa saker, skita i hur andra mår av det och se det som att jag bara skriver av mej. Kanske borde ändra mitt synsätt till att se det som om jag är ärlig och uppriktig i min blogg bara, och inte att jag helt saknar sunt förnuft. Människor pratar ju lik förbannat om saker så varför inte, jag kanske ska skriva om allting som det spekuleras kring så slipper människor ta sina egna slutsatser och då blir det inga missförstånd heller eftersom att det pratas runt dessutom.
Jag ska vänta ett tag, vill inte göra något jag ångrar. Men tänka över det ska jag defintivt göra..

Jag saknar dej älsklingen..

//Mamilillan

Fan va jag vill mycket! Önskar mycket! Tänker mycket! Om något blir min undergång så är det just det, att jag hela tiden längtar så in i fan att det driver mej till vansinne.
Och mina "tänk om" måste jag arbeta bort på något sätt för dom sätter käppar i hjulet för mej, det är svårt att ta sej fram när man hela tiden befinner sej i vad som varit och inte i nuet.
Det är ingen bra dag idag, vaknade och kände mej ledsen och upprörd. Varför vet jag inte, kanske allt som varit sista tiden eller så har jag bara sovit dåligt. Oavsett så har jag ingen lust till något idag, vill bara krypa ner med älsklingen och glömma bort att jag lever ..
Man har rätt till såna dagar ibland, så länge man inte gör det till en vana..

Idag kommer Nathalie hem, behöver hennes springande hemma, hennes energi och utstrålning.. Mammas troll unge, du är min vackra :)

//Mamilillan

//Mamilillan

Nu sitter jag i min säng med pyamas och kaffe, datan i knät och lyssnar på "Johnny Lang". Ni som uppskattar riktig musik borde lyssna på honom, hans röst är unik och helt otrolig. Låten "red light" med honom spelas varm i vårat hem. Att sitta här i lugnet till hans musik och bara vara är så jag kommer att spendera min söndag, att försöka bearbeta helgen så att jag är fit for fight imorgon igen. För händelserikt har det varit, och det på både gott och ont.

I fredags så spenderade jag kvällen med Vicky, Laz och alla på den sidan och det var verkligen veckans höjdpunkt. Det shootades på O´learys och dracks champagne och sen fortsatte vi kvällen hos Kambiz. På en enda kväll fick vi in salsa dansande, brottning, något av en foto session, svensk musik, jag flög faktiskt vid några tillfällen och det var en massa kramande som det brukar bli av alkohol. Jag kom hem 5 på morgonen efter att ha blivit inkastad i en taxi av Laz och väl hemma tog det väl 5 minuter max innan jag sov som en stock.

Killarna brottas och jag och Vicky får för oss att göra nått vettigt av det. Så här fick det bli ! :)



Vårat hjärta Ramin och Marre :)



Ramin och Vicky



Laz får spö i armbrytning!!!!!



Marre,Vicky, Laz och jag.. Sån jävla mysig kväll :)



I lördags vaknade jag rätt så sliten och trött vilket inte alls var så konstigt. Men iom att jag hade planer med Michelle så var det hoppa upp från sängen, in i duschen och försöka att bli människa igen. Innan Michelle hann komma så fick jag mej ett raseriutbrott då jag bokstavligen såg svart, ett sånt utbrott jag inte haft på år och dar. Vem eller vad som hände är inget jag vill skriva om i bloggen, inte nu iallafall. Men jag kan säga så här, ingen kommer in i mitt liv igen som på minsta lilla sätt kan göra illa mej och Nathalie! Jag har satt punkt  för sånt för ett tag sen och igår så märkte jag hur starkt jag faktiskt tagit åt mej av det. Jag har satt mina gränser och man bör inte testa dom. Det är synd att man inte får välja vilka man älskar, livet hade varit bra enkelt om så vore.
Sen fick jag credit för mina åsikter angående bloggen. I mitt och den andres bråk igår så användes min blogg emot mej, å jag fick reda på att det pratas om den och att det diskuteras om mej dessutom andra människor mellan. Detta var precis var jag menade när jag skrev om att jag inte skriver ut för privata saker i bloggen, människor använder sej av allt dom får tag i. Jag tänker inte äns kommentera den dumheten.
Efter raseriutbrottet så åkte jag och Michelle och köpte thai-mat, sen hem till henne och där spenderade jag hela lördagen. En massa prat, minnen och vin. En perfekt dag för att krypa ner i fotöljen med en filt när man har tankar som snurrar. Tack Michelle för en underbar dag :)



Nu ska jag faktisk hoppa in i duschen och försöka vakna till liv..

//Mamilillan

-Kan man gråta under vatten?

-Vad är skillnaden mellan en novel och en bok?

-Hur gammal är man när det kan sägas att man har dött av åldern?

-Om ingen köper biljetter till en film, visas filmen ändå?

-Om polisen slår sönder din dörr, måste dom betala för det sen?

-Om kungen är homosexuell och gifter sig med en annan kille, vad blir då den killen för kungafamiljen?

-Är det lagligt att döpa sitt barn till ''Anonym''?

-Om någon är beroende av terapi, hur behandlar man den personen?

//Mamilillan 

Jag gick upp samma sekund som alarm klockan ringde, jag var klar en halv timme tidigare än va jag skulle, Nattan vaknade 20 minuter innan hon skulle upp.. Men tror ni att vi slapp stressen ? NEJ !
Lik förbannat så vart det att kasta på sej utekläderna och springa maraton ner till bussen, och den hann vi med på sekunden för att buss chaffören snällt väntade på oss som han såg komma springandes..
När vi kom in på bussen stod jag vikt över vagnen i ett försök att få tillbaka andningen, håret stod rakt ut eftersom att vi sprang i motvind och samtidigt så måste jag kolla att jag inte tappat nått av Nattans packning eftersom att hon ska till Kristian idag. Herre gud! Hade någon gått av bussen av rädsla för psykfallet som jag såg ut att vara så hade jag förstått..

Var bara tvungen att skriva av mej, nu måste jag jobba..

//Mamilillan

Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till

Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann

Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

Sen en tid tillbaka har jag varit tyst
Och försökt att känna efter hur det känns
Ja man gör som alla andra och försöker att bli van
Men jag har tröttnat på att vara likadan

Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
Och försökt att vara nån till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är

Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär
Och insett att jag måste börja om
Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där
Men snart ska jag hitta den jag är

//Mamilillan

Efter terapin igår så var jag så slut i huvudet att det kändes som om jag stod på en båt i storm, vid ett tillfälle var jag helt säker på att jag skulle kräkas på tunnelbanan. Terapin var tuff, brutalt ärlig och intensiv.
Det kom det ena aha ögonblicket efter det andra och jag hade svårt att koncentera mej då känslorna var starka i mej, både ilska och glädje. Kände mej något obalanserad och ostabil. Det är svårt att förklara vad terapi kan göra med än för någon som aldrig gått, men fungerar terapi som det ska så vänder det hela äns tillvaro upp och ner. Det gjorde den iallafall på mej.
Jag vet så mycket mera nu, jag förstår saker jag inte gjort förut, jag lär känna mej själv mer för varje dag. Ibland har jag skit dagar och ibland mår jag bra, det är livet, det är vardagen. Men utöver vardagsproblem, saker jag bär inom mej som ingen människa förtjänar att ha får jag hjälp med. Jag har en lång bit kvar men jag är på väg.. Vi pratade om sorg igår, om det andra orsakat och dom spår det satt i än. Jag ville ringa halva min telefonbok och bryta kontakten..
Det är nånting jag också måste acceptera att det är okej. Att man kan bryta med precis vem som helst om det är någon som inte är bra för än i sitt liv. Det spelar ingen roll hur, var och när eller vem personen är i ditt liv. Man har alltid rätten att avsäga sej relationer !

Jag tänker inte skriva om det nu för jag är fortfarande så virrig efter igår, har inte fått allt på plats ännu..

//Mamilillan

Den här veckan skulle jag fokusera på sov tider, frukost och morgon rutiner. Tror ni att det fungerar för mej eller?
Frukosten tänker jag ut varje kväll, har till och med handlat hem nyttigt bröd, grönt tee och en massa annat äcklos päcklos som min syster med familj kallar äckliga saker. Saknar er så mycket !!! Men varje morgon så gör jag allt annat än att äta frukost, som att hinna klunka 4 koppar kaffe och titta på the voice. Mina prioriteringar kanske ska kollas över..
Att lägga mej i tid har faktiskt fungerat bättre än innan men inte alls som det ska. Jag ligger nämligen i sängen vid elva, halv tolv vilket är super för att vara jag. Tv´n är av, lamporna släckta och allt är förberett inför morgon dagen. Det jag däremot inte har släppt är den jävla mobil telefonen så messen flyger fram och tillbaka nån timme till. Jag ska försöka att stänga av den när jag går och lägger mej istället för att sätta på ljudlöst, då försvinner lockelsen av att kolla den var 5 minut. Det må låta löjligt men det här är ett stort steg för mej, bara att fråga min mamma :)
Morgon rutiner, jo men eeeeller hur! Jag väcker Nathalie en kvart tidigare för att komma från stressen men min dotter tolkade detta annorlunda. Hon ser det som 15 minuter extra att leka med Lilo! Så det blir tjat och gnat om skor och tandborstning, men jag har aldrig haft en sån lycklig morgon-unge förut. Hon sjunger, dansar och myser till max och en bättre morgon än så kan jag inte begära. Jag har en himla tur som mamma, finare unge får man nämligen leta efter!

Nu till katten.. jag vill bara påpeka att jag inte äns tänker tilltala kattfan vid namn!
När jag, Nathalie och våran Michelle kom hem igår så ser jag först att köttet jag lagt fram på tining ligger på golvet. Då har katt-fan släpat ner hela påsen med kött på golvet, gnagt upp påsen så att det ligger kött-saft på hela golvet. Ja ja tänker jag, bara att moppa. Sen går jag in i köket och ser till min förskräckelse att akvarie locket ligger på golvet !!!! Då har den fan buffat upp locket med huvudet så att den kommit åt fiskarna. Ingen fisk var skadad eller död men visst kunde man se att det varit sjögång hos dom stackarna!!
Så nu är jag då på jobbet, livrädd för hur det går hemma och idag är det värre än värst. Jag är ju inte hemma förrän sent så jag sitter och fantiserar om döda fiskar och sjögång för tillfället. Fruktansvärt !!!
Men charmig som få är den lilla :)

//mamilillan

Jag har en del funderingar, skulle vara roligt att höra andras åsikter..

* Är det okej att äns pojkvän / flickvän umgås med tjejer han har haft sex med ?
  Då pratar jag inte om engångs-ligg utan tjejer / killar som dom umgåtts med också, som dom kallar vänner.

* Hur ofta är för ofta för att ha barnvakt?

* Är det okej att skriva ut andra människor vid namn utan tillåtelse på sin blogg?
  Några kallar det "rätten till att yttra sej" och några tycker att det är rent av jävligt. Vad tycker ni?

* Kan människor förändras?

* Vart går gränsen till otrohet? Vissa säger sex, andra vid en blick..

Såna här diskusioner hamnar jag i rätt så ofta och nu vill jag veta vad andra tycker. Så ni som faktiskt läser min blogg men som aldrig kommenterar, kommentera nu och om ni vill så gör det annonymt. Vill faktiskt veta!!!

//Mamilillan

Mina egna ligger och sover och jag ska snart krypa ner jag också. Jag bestämde mej för det igår natt att den här veckan ska mitt fokus ligga på att komma in i rutiner, både gamla och nya. Mina sov tider måste definitivt bli bättre, jag måste äta en ordentlig frukost innan jag börjar jobba till skillnad på ingen alls som det är nu och jag måste införa en bättre morgon rutin på liten nu när Lilo finns i huset också. Nathalie vill ju inte gå hemifrån så klart eftersom att hennes bebis är kvar hemma och allt tar dubbelt så lång tid nu när Lilo finns eftersom det ska pussas och gosas innan nånting annat blir gjort. Gull ungen min..

Så här sover mina älskade hjärtan varje natt, är det inte bland det vackraste man sett ?



//Mamilillan

"Whatever you give a woman, she will make greater. If you give her sperm, she'll give you a baby. If you give her a house, she'll give you a home. If you give her groceries, she'll give you a meal. If you give her a smile, she'll give you her heart. She multiplies and enlarges what is given to her. So, if you give her any crap, be ready to receive a ton of shit."   

//mamilillan

Eftersom jag inte bloggar lika mycket som förut (men fortfarande mycket) så blir det rätt mycket att skriva om när jag väl sätter mej framför datan.
I söndags så vaknade vi av xxx som jag ska skriva om alldeles strax :) Sen kom våran älskade Michelle över som gulligt nog hade med sej kanelbullar för att fira att det var kanelbullens dag, jag hade ingen aning om att en sån dag fanns. Något komiskt tycker jag, så varför inte införa en vaniljsås dag, en grönsaks-soppa dag eller grönt tee dag. Hur kan man inför en bulle dag? Va va tanken bakom det liksom, något komiskt ..
Mycket prat om diverse saker runt om och som vanligt så fick jag raka och ärliga svar på frågor och funderingar jag har. Det är en egenskap jag älskar hos henne, att hon alltid är ärlig i vad hon tycker oavsett om det är vad jag vill höra eller inte. Jag älskar dej stumpan!
Klokare blev jag av vårat samtal, det jobbiga är att när hon går så får man ju brottas med kunskaperna själv :s

Efter att Michelle gått så stack Laz iväg med Nattan på bio och för en middag på mcdonalds. Det passade utmärkt iom att det regnade och att det praktiskt taget var storm ute. Efter en stund kom mamma över med en överaskning.. ETT NYTT AKVARIUM !!! Jag har varit smått galen på det andra för att det krävs så fruktansvärt mycket för att det ska hållas rent och jag får så satans ont i kroppen av att bära så pass mycket, och dessutom hela tiden eftersom att det var nå jävla fel på vattnet. Men nu har vi ett åtta kantigt akvarium, fräsht av bara fan är det och det står så fint i köket :)
Vi hade det i vardagsrummet innan men mamma hade ideen om köket, vi provade och hela köket ändrades! och hur snyggt var det inte på kvällen när allt var ned släckt och bara det lyste upp. Tack snälla älskade mamma !!!!

Och nu till xxx som jag så fint beskrev honom..
Xxx är våran lilla tillökning i familj, en liten vilde som fått min dotter att falla pladask, han fungerar som en liten väckar klocka som buffar på oss varje morgon. Vi har skaffat oss en liten baby-katt vid namn Lilo :)
Denna lilla varelse är total förälskad i Nathalie och följer varje steg hon tar, den kurrar och myser trots att Nattan bäddar ner den i hennes dockvagn och bär runt honom som om det vore en docka. Han föddes in i ett hem där han vanvårdades och inte sågs så han älskar uppmärksamheten och att han hela tiden har någon som pussar och kramar på honom. Och jooo, det är en pojke vid namn Lilo :s Nathalie ville ha Lilo så vad ska man göra??
Det är en bög-katt beskrev Minnie så fint, nja.. En transa om inte annat. Men vi dömer ingen i våran familj så vi älskar våran lilla Lilo ändå :)
Att jag skaffade katten till Nathalie var då bara en tanke att hon skulle få sällskap hemma och att jag trivs med att ha husdjur. Jag växte upp med en katt, våran smulan och jag minns hur mycket jag älskade att ha en katt hemma när jag kom från skolan. Men nu har den här lilla varelsen fyllt ett tomrum hos Nathalie också som jag inte hade förutspått. Det har försvunnit människor ur våra liv sista året och Nathalie har frågat och undrat en massa. Jag har varit väldigt ärlig i mina svar men kan inte förvänta mej att en 4 åring ska förstå. Men iallafall, sen Lilo kom så har inte Nathalie frågat eller äns nämnt vissa människor så han verkar ha fyllt ett tomrum hos min liten.
Nån högre makt såg nog till att Lilo kom in i våra liv :)

Nu ska jag jobba vidare..

//mamilillan

Efter mycket om och men och ändrade planer så hamnade vi på leklandet i veddesta imorse med Minnie och Hannah och alla underbara ungar :) Barnen beteede sej som om dom gick på nånting från sekunden vi kom dit till sekunden vi gick, det var ett enda spring kalas och man såg ena ungen efter den andra springa förbi än och det var inte mycket mer än så man hann uppfatta. Ideen med detta ställe var super och för ungarna så var det kanon, men som vuxen så hade jag lust att spränga stället. Personalen var hur otrevliga som helst och bemötte än med attityd och ingen hade någon som helst känsla för service. Pannkaks tallriken bestod av två tunna pannkakor, så saltade att det knappt gick att äta, på det hade dom hällt grädde som var så utblandat att dom lika gärna hade kunnat hälla på vatten istället. Det sjukaste av allt var att man inte fick ta in barnvagnar till fiket !
Okej att man inte får ta in vagnen där barnen springer omkring just för att ytan skulle försvinna, men att man inte fick ha den i fiket på ett lekland är tammefan det sjukaste jag hört. Då pratar vi inte heller en sitt vagn till stora barn utan en ligg vagn till Kian. Så Kian på 4 månader fick bäras på och somna hos mamma som dessutom skulle hålla koll på dom andra barnen. Hur kan ett lekpalats inte vara anpassat för barn???!!!!
Jag och Minnie funderade starkt på att prata med deras chef och ifrågasätta hur i helvete dom planerat och tänkt, vi glömde bort det när vi gick sen men tanken finns kvar hos mej. Man kanske ska ringa och försöka påverka på något sätt för jag vill fortsätta gå där med Nathalie. Fan vilken grej för henne!

Min troll-unge i sitt esse med bus i blicken :)



Alla tjejerna och Kevin :)



Nattan, Nova och morbror Jimmy. Och visst ska man vara lik cool som sin morbror, peace! Unge!



Alicia i ett hav av bollar, guuud va hon skrattade lillan :)



Länge sen du hade bejbis Hannah hehe ;)



Mamma och son, kopior av varandra!



Snyggingen !



Systrarna Eklund
Fasters kärlekar



Jag tog en massa bilder idag, eller försökte rättare sagt.. Att fånga barnen var inte det enklaste kan jag säga! Jag kommer att sitta och fixa med dom lite så sätter jag in flera senare. En sak på tal om fotografier så måste jag ta flera på mej och Nathalie. Då pratar jag inte om spontana bilder utan planerade bilder, fixade bilder som ska förstoras och sättas upp. Eftersom att jag alltid är bakom kameran så finns det inte speciellt mycket bilder på henne och mej, förutom dom vi tar själva dårå men det känns inte så där okej faktiskt.. Blir att kasta kameran på andra nästa gång :) Måste framkalla bilder snart också för annars kommer jag få sitta i dagar för att ordna med album och allt vad det heter. Har säkert två år redan som ska sorteras och sättas in, fyyy att jag väntat så pass länge för det kommer att vara världens jobb.

Nej nu ska jag ordna med bilder :)

//Mamilillan

Jag orkar inte skriva för blev väckt långt innan solen gick upp men sätter in några bilder istället..
Jag, Laz och Nathalie hade mys kväll härom kvällen. Syns det att jag är trött eller?



Laz däremot var piggare och i sitt esse!



Här väntar vi på läkaren igår morse för att göra en 4 års kontroll, vilket gick jätte bra! Hon är på samma nivå som en 5 åring vilket inte förvånade mej, visste redan att hon var otroligt duktig och framåt min lilla tjej. Jag är super stolt!



I vänt rummet så larvar vi bort tiden :)



Min älskade troll unge och jag! Nu tycker jag att hon börjar skifta så att hon liknar både mej och Kristian. Å jag är så glad över då det Nathalie kom ut och såg ut som en liten Kristian, hon hade ingenting från mej förut. Unge!



Nathalie gör ett syn test och klarade det briljant!



//Mamilillan

Vet ni vad jag hatar ..

- När människor går in på tåget när man är på väg ut. Är det svårt att vänta ??? Tåget åker liksom ingenstans förrän ni kommit in och jag tycker att sunt förnuft borde säga än att inte trampa över människor.

- När folk röker inne i buss kurer eller nere vid tunnelbanan. Hur lite respekt för andra kan man ha! Bara för att ni har varit idioter och börjat röka så betyder inte det att ni ska förpesta luften för andra. Jag hoppas att ni skäms och att samvetet sitter där det ska. Tänk på dom små barn som andas in detta, på dom med astma, gamla människor och deras nedsatta lungkapacitet!

- Ni som kastar skräp på marken. Det finns soptunnor i princip överallt, vad är erat problem!

- Ni som spelar musik på era mobiler högt inne på tåg och bussar. Dom flesta av oss är på väg hem från jobb och skola och vill ha lugn och ro. Förstår man inte det själv, måste man säga det till er?

- Ni som sitter på restauranger och näst intill skriker när ni pratar. Snälla, ni stör andra som faktiskt tagit sej ut för att ha trevligt. Sänk rösten för alla runt er mår piss över hur ni beteer er.

- Föräldrar som nästan sliter av armarna på sina barn när dom har bråttom och är stressade. Vissa barn som man ser ute blir nästan släpade och en del ben rör knappt marken då dom flyger efter sina föräldrar.
Vad är så viktigt att man stressar ihjäl sina barn? Varför prioriterar man att ta ut sin stress på sina barn?
Det enda som kan hända är att ni blir sena till det ni springer för, och det dör ni inte av!

- När tjejer spelar iq befriade för att fånga en kille. DET ÄR INTE ATTRAKTIVT DIN DUMMA FAN!
Det spelar ingen roll hur dum du än verkar, det kommer aldrig att vara charmigt eller gulligt. Jag lovar också detta, att den killen du fångar med den personligheten är inget du kan hänga i julgranen. Han är förmodligen lika idiotisk som dej eller så ser du honom inte igen när solen gått upp. Fattar du?

- Jag hatar människor som lägger sej i andras beslut. Det är inte era beslut att ta, koncentrera er på ert eget istället. Varken ni eller andra tjänar på att ni ska tycka och tänka så förbannat, och detta med att ni ska ge råd hela tiden. Om man inte bett om råd så vill man inga ha. Enkelt va!?!

- Ni som prioriterar allt annat än era barn. Varför skaffade ni barn om ni fortsätter leva som ni gjorde innan?
Jag tycker synd om era barn för vare sej ni tror det eller inte så märker dom. Var närvarande med era barn istället och börja betee er som föräldrar!

Guuuud va skönt å få skriva av sej lite, nu känns det genast lättare!

//mamilillan

På terapin idag så pratades det mycket om skuld och skam, hur hårfin gränsen var mellan och skillnaden på att bära andras och sin egen. Terapeften berättade om att upplevelser man haft som liten kan bana vägen för beteenden man har när man är äldre. Det vet nog alla på ett ungefär att så är det, det är ganska lätt att räkna ut. Men jag hade ingen aning om att det var i en sån stor befattning som terapeften förklarade idag.
Hon förklarade också att de upplevelser som satt sej är oftast minnen man minns som om dom vore igår, och när hon sa det så kom jag på ett minne..

Jag var väl 9 eller 10 år, kanske yngre. Jag var en söt liten tjej, rätt så snäll och väldigt lugn vad jag har hört från mamma. Jag var också rund som ett klot. Min äldsta bror Daniel hade uppvisning i skolan och han är 6 år äldre än mej så han gick i högstadiet, den värsta tiden någonsin och då ungdomar är som elakast. Mitt under hans uppvisning så ropas jag upp på scenen. "Nu ska Daniels lilla syster Linda komma upp och sjunga". Detta kom som en överaskning och jag var rädd men jag kommer också ihåg att jag vart så glad. Vilken grej liksom och dessutom så var jag ju Daniels syster vilket betyde hela världen för mej när jag var liten. I mina ögon var han den tuffa, självständiga, världens häftigaste bror. Han hade massor av kompisar, as snygga flickvänner och gick i högstadiet. Herre gud, han var min idol och nu skulle jag sjunga i hans skola!
Jag går upp för den lilla trappan som var upp till scenen, jag går till microfonen där läraren står och frågar vad jag ska sjunga. Vilken sång det var minns jag inte konstigt nog men jag minns att jag viskade fram första raderna, fick knappt luft för att jag var så nervös. Då ser jag 2-3 killar på första raden till vänster sitta och skratta åt mej, peka och driva med mej. Jag sprang av scenen..
Det är glasklart för mej än idag, minns till och med hur killarna såg ut. Och varje gång jag tänker på det så vill jag sticka ner huvudet under täcket, känner fortfarande skam dryga 20 år senare.
Redovisningar i skolan, att stå på en scen, att stå framför en grupp, att på något sätt ha en ledar roll idag är näst intill omöjligt. Lyckas ibland men dom gångerna dör jag efteråt..
Kom på idag att det förmodligen bottnar i just den händelsen..

Det jag skrev om tidigare idag kom vi inte in på så mycket men nu i efterhand är jag glad för det. Jag vill höra min egen röst innan jag hör andras.

Nu ska jag duscha och sova, jobb imorgon och sen ska jag och Kristian ordna en överaskning till Nathalie :)

//Mamilillan