Lite läskigt är det att jag idag känner mej näst intill frisk, som om jag har en vanlig förkylning. Läkarna sa iof att det kan bli så, antingen att influensan bara försvinner eller att man kan känna sej frisk en dag för att ligga i hög feber dagen efter. Nu håller jag tummarna att detta är på väg att avta för det betyder att jag snart kan träffa min troll-unge :) Satt och tittade på kort på henne idag och hon är verkligen så vacker, säger det inte bara för att hon är min dotter utan hon är verkligen genuint vacker. Hennes blå ögon och hennes blick gör hela henne och jag kan inte fatta att hon är min dotter. Undrar om nästa barn blir lik henne? Jag hoppas ..

Nu ska jag kolla på finalen av "so you think you can dance" som jag hoppas att ingen missar!
Sätter allt på att Brandon vinner, han e den som förtjänar det här!

//Mamilillan

Nu har jag pratat med Lotta angående Nathalies sitaution på dagis och fått en massa råd och tips om hur jag ska gå tillväga. Lotta har jobbat på dagis i många år och vet precis hur det ska handskas både från mitt håll och från personalens så jag känner jag mej mera säker nu på hur jag ska fortsätta. Blir att läsa om "kränkande lagen" i några dagar nu så att det sitter som sten när jag möter förskole-chefen.
Så är det faktiskt, att kunskap ger än självkänsla och det vet jag kommer att behövas om jag ska möta någon som är högre uppsatt än mej i frågan vi kommer att diskutera.
Tack min älskade syster!!

                                       Syster yster med våran farmor :)

//mamilillan

//Mamilillan

Jag sitter som fastklistrad framför tv´n, det är nämligen tävlingsfinalen i "so you think you can dance". Jag sitter som förstenad varje tisdag och onsdag, gråter till näst intill varje dans och är som förstörd varje gång det slutar. Enligt mej så är dans bland det finaste som finns, det om nånting kan uttrycka känslor och förmedla ett budskap. Ni som såg dansen om canser förra veckan vet precis vad jag pratar om, den dansen glömmer jag aldrig..
Min älskade moster Putta är fast i programmet också och hon har aldrig varit så förtjust i dans, tills hon såg det här programmet. Hon beskriver det som teater, att dansarna verkligen berättar en historia och att det är de som griper tag i än. Jag håller med till 100 %. Man kan se det dom känner, man kan nästan höra vad dom säger i stegen dom tar. Blir mållös, det är vackrare än nånting annat.
Å tänk om man hade kunnat dansa som dom, vilken lycka.. (och vilken kropp man hade haft!)
Nu är det Brandon, Evan, Jeanine och kayla kvar. Vem vill ni ska vinna??
Jag satsar hel hjärtat på Brandon, men av tjejerna är jag kluven..

Och till denna satans influensa..
Först och främst så förstår jag inte grejen med att läsa min blogg men att kommentera den på facebook? Jag får medelanden där angående vad jag skriver, varför inte kommentera direkt på bloggen?
Dom meddelanden jag får låter ungefär så här..
- Har du svininfluensan? - - Kan det inte vara den vanliga influensan? - Du har väl inga sjukdomar sen innan så då ligger du ju inte i farozonen - - Varför åker du inte in till sjukhuset?, plus då en massa människor som tydligen tror att dom är experter på området.
Frågorna är många och tyvärr så har jag märkt att många människor är nedlåtande, nästan som om man skulle ljuga om svininfluensan. Så nu svarar jag alla, onödigt egentligen eftersom allting redan står i bloggen men men..
Jag vet inte om jag har svininfluensan, det finns inga tester att ta. Och att träffa en läkare är ingen möjlighet för mej eftersom dom läkare jag pratat med säger till mej att stanna hemma. Det säger dom eftersom jag har symptomen på svininfluensan och därav inte ska vara i kontakt med andra människor. Det man kan göra är att ta alvedon för febern och hålla koll på kroppen och dess reaktioner, men mer kan man inte göra.
Så om jag har sviininfluensan eller inte, läs noga nu. JAG VET INTE! LÄKARE VET INTE! Någon som undrar fortfarande? Frustrerad som få blir jag när människor har attityd, som om sjukdomen inte är illa nog. Men tack alla ni som skickar gulliga sms och söta meddelanden, dom värmer :)

Åh va skönt att få ur mej det, det har stört mej hela dagen..
Nu ska jag fortsätta kolla på dessa underbara dansare :)

//Mamilillan

Pratade precis med min troll-unge som helt plötsligt låter 10 år äldre, och intresset av att prata med sin mamma var då inte stort. En del av mej vill bryta ihop men jag måste komma ihåg att detta är för hennes skull, att hon är hos mormor för att inte bli sjuk. Och att hon inte har tid att prata med mej beror på att hon hellre leker med Jesper än att sitta i telefonen, hon är bara 4 år. Å jag tackar gud för vetskapen jag fick när jag läste kurser inom barn pedagogik. I den åldern Nathalie är nu så har man inget tids begrepp, hon förstår alltså inte skillnaden på att vara borta i en vecka eller en dag. För henne är det i princip samma sak. Så skuldkänslorna jag upplever förstår inte hon och inte heller att det här är en jobbig sitaution, för henne så är det enkelt. "Mamma är sjuk och jag sover hos min moma". Mer än så är det inte för henne..
Men jag saknar henne lik förbannat, hennes kommentarer och små händer, bus-blicken och hennes iver, ideerna hon har och hennes sätt att förtrolla mej på. Nathalie Hedblom, mitt alldeles egna lilla barn.

Tänk att mitt stora dagis barn som faktiskt börjar på sex års om 2 år har varit så här liten. Jag minns det som igår men det känns ändå som om det var evigheter sen.. Min bebis..

Den här synen av henne glömmer jag aldrig, min egna Rocky balboa :) Den perfekta bilden den dagen hon tar examen ;)



Det är cirka 2 år mellan dessa kort, ser ni hur snabbt det går? Förstå då om två år till..



//Mamilillan

Nu har jag kommit hem från vuxen akuten på ks, eller rättare sagt från deras parkering på ks. Pappa kom imorse och så åkte vi in eftersom att min hosta har blivit värre och att lungorna känns som om dom ska brista vilken sekund som helst. Men tror ni att jag fick komma in äns innanför dörren? Nej!
Det stod en skylt utanför att dom som misstänker svininfluensan ska ringa in innan så efter att ha pratat med en läkare så fick jag beskedet att åka hem igen, ta alvedon var sjätte timme och använda astma medicinen.
Jag förstår deras rädsla och jag förstår tänkandet att minska risken för spridning men ska det betyda att de som kanske har svininfluensan får fortsätta undra, inte få läkar-hjälp och vårda sej själva i hemmet trots att orken inte finns. För hjälp hemma har man ju inte eftersom att andra kan smittas, i mitt fall kan jag inte äns träffa min dotter. Jag tycker att det är sinnessjukt att man inte har resureser att hjälpa de som är sjuka, om svininfluensan nu är så farlig som dom säger så borde väl läkare vara till hjälp? Hoppas fortfarande att detta bara är en vanlig influensa, det jobbigaste är nog att man aldrig kan veta det. Måtte jag bli frisk till helgen iallafall..

Nu ska jag ringa com hem och ifrågasätta saker åt min älskade lilla Mia och sen ska jag försöka få nå vettiga svar från försäkringskassan, myndigheter och liknande är då fan inte enkla att handskas med. Nånting jag alltid funderat på är hur alla dessa företag / myndigheter faktiskt arbetar, det verkar ju inte finnas några direkt regler på hur det ska se ut eller lagar på vad som är rätt och riktigt i deras arbets uppgifter. Man kan alltså få olika svar beroende på vem man pratar med, man kan få olika besked beroende på om personen som svarar är på bra humör eller inte, å när det gäller pappers göra så verkar ingen ha koll på hur det fungerar.
Det borde ju finnas strikta regler på hur varje företag / myndighet ska arbeta, eller hur ?

//Mamilillan

Nu har jag sovit i perioder igen, vilken sjukdom detta än är så tar det på krafterna och jag skulle kunna sova i dagar som det känns nu. Jag hann vara uppe till lipstick jungle iallafall som numera är mitt absolut bästa program, skulle kunna titta i timmar i sträck. Varje gång jag ser programmet så påminns jag om vilka vänner jag har och hur mycket dom betyder för mej, deras inflytande i mitt liv och deras roll i Nathalies liv. Jag har inte en sån krets där alla umgås med alla och alla är varandras vän, utan jag har väldigt utspridda vänner. Men alla är dom lika värda i mitt liv, alla har dom starka personligheter och jag älskar dom för vilka dom är.
En vän för mej är någon som älskar än vilkorslöst, som älskar än för sina sidor, både dom bra och dom dåliga. En vän för mej är någon som är ärlig även i stunder då sanningen kan vara tuff, en som respekterar än för den man är och för vad man gör i livet. Och jag kan med handen på hjärtat säga att jag har haft turen att hitta såna vänner. Men olika varandra är dom verkligen, men de älskar jag dom för.
Ni vet vilka ni är och jag älskar er så mycket!

Och det jag skrev om höst jackan.. Jag måste vara den mest senila människan på denna jord! Förra helgen när vi åkte till Johan så tog jag ju fram min höst jacka och hängde i hallen, hade till och med den på mej när vi åkte dit. Ändå lyckas jag lura mej själv till att jag behöver en jacka, vilket jag nu vet inte stämmer. Och jag älskar dessutom den här jackan ! Finns det nå bättre än när man hittar nån gammal tröja eller ett par slitna jeans man helt hade glömt bort, att bli förälskad i sina gamla kläder igen :) Jag hörde om ett knep förut som faktiskt lät ganska okej om man är en sån som köper en massa kläder hela tiden men måste tänka om.
Man delar upp garderoben i två delar så tar man ena delen och lägger i källaren eller det man nu föredrar, sen efter några månader eller ett år så byter man tillbaka. Då kommer det gamla kännas relativt nytt och fräscht och det utan att man har spenderat en himla massa pengar :)
Sen har vi den ur gamla metoden som är klockren. Man hittar en vän med samma storlekar som än själv och byter garderob lite då och då, eller bara några plagg. Det som är gammalt för än själv är nytt för någon annan och tvärtom. Att vara ekonomisk kan aldrig vara fel och dessutom så kan man då lägga undan pengar till annat som är viktigare. I mitt fall skulle det vara Nathalies sparkonto.

Dags att sova igen, måste bli frisk så att jag kan hämta hem min troll unge. Saknar henne mer än ord kan beskriva..

//mamilillan
 

Det är ett skämt hur verkligheten fungerar..
Bara för att jag är sjuk och varken har barn eller man hemma, och att det ända jag kan göra är att kolla på tv´n så är det självaste fan att inte ett enda program går som jag vill kolla på. En massa trams är det enda alla kanaler visar, som Tyra show och funniest home videos. Vem fan kollar på det?
Jag kan inte rå för det men Tyra Banks kan jag inte kolla på utan att bli irriterad, hennes flammsande och hysterin hon har går mej på nerverna. Hon är en sån där människa jag skulle vilja knacka lite lätt i huvudet och fråga va i hela fridens namn det är som försigår där inne?? Koppla av!!!

Pratade med Nathalie för en stund sen och lyckan i mitt hjärta av att höra henne skratta gjorde min dag. Hon sjöng hoppa hoppa haren för mamma och frågade om jag vart frisk, älsklingen. Mamma gör sitt allra bästa, lovar!Hon lider inte alls av att vara hemma hos mormor, snarare så att hon myser för att moma kommer till dagis och nu har hon henne helt för sej själv. Troll ungen, mys på du för snart kommer jag o hämtar hem dej! Nästa vecka ska hon fotograferas på dagis och jag har nu bestämt kläder och frisyr, i år blir det en tuff Nattan och ingen söt Nattis som förra året. Alla kort på henne har blivit lyckade så inget mot dom men hon är så förbannat snygg min unge när hon tuffar till sej, kämpen :)

Från en sak till en annan.. Eftersom jag har alldeles för mycket tid att göra ingenting på så har jag kommit på att jag behöver en höst jacka och en ny pyamas. Jag vill ha en sån mysig pyamas, mjuk och stor. Som Laz tröjor :) Jag sover inte i dom, får panik av sånt i sömnen men det finns inge bättre än en höst kväll, ny duschad, ett kopp tee och en mysig pyamas. Åhh.. Jag har sökt av bara fan på nätet efter detta men ingenting så nu måste jag ha råd i vilka sidor som har bra kläder. Vet ni några??

//Mamilillan

Efter många om och men så slutar det nog med att jag blir hemma imorgon och det hänger över mej nå fruktansvärt, dels för pengarna men mest för att jag hatar att vara borta från jobb och skola. När jag var yngre så såg jag inte det som ett problem, hade en ganska taskig attityd att om jag var sjuk så va fan va problemet liksom? Klart att jag skulle vara hemma om det så äns var en liten förkylning, ibland ansåg jag till och med att bakfylla uppfyllde kriterierna till sjukdom. Nja, korkad som få kunde man vara. Nu däremot så släpar jag hellre mej själv till jobbet än att sjukanmäla mej, bättre att bli hem skickad än att ringa in. Men nu har jag det på mej att genom att dyka upp imorgon så kan jag smita ner halva kontoret och hur snyggt är det liksom? Tror inte chefen skulle uppskatta min fina gest att dyka upp lika mycket som jag gör när kontoret ekar på tisdag för att alla ligger sjuka. Sen måste jag erkänna att det lockar lite att hosta ner några på jobbet :)

Sen känner jag mej fruktansvärt nere eftersom min lilla förmodligen inte kan komma hem idag heller.. Blir nog så att hon skjutsas från Putta direkt till moma så att hon kommer till dagis imorgon och inte riskeras att smitas. Jag som vuxen och som hennes mamma vet att det är för hennes bästa som hon sover borta nu men jag får såna skuldkänslor när jag tänker på vad som måste försigå i hennes lilla huvud. Att slussas från ett ställe till ett annat och inte komma hem till sin mamma, sova i sin egen säng eller mysa i sitt hem. Man förklarar för henne men hon är bara 4 år, inte förstår hon så långt att det är för hennes skull. Vill man hem så vill man hem..
Å jag saknar henne nå fruktansvärt, mitt lilla hjärta. Godisskålen är framme och filmen ligger brevid tv´n, vi skulle ju ha en mys-lördag som vi har under mina helger med henne. Jävla skit!!
Och mötet med förskole chefen missar jag imorgon så det måste skjutas upp vilket stör mej nå fruktansvärt, allt kommer att ta längre tid och den ouppfostrade lilla skit-ungen som är på Nathalie kommer att vara kvar på samma avdelning. Kristian skulle kunna gå istället för mej men det är ju jag som sitter med all info så det funkar ju inte heller, inte heller stål mormor eller stål Putta kan gå in och sköta det här medan jag är sjuk. Stackars min Nathalie, måtte hon slå tillbaka!

Nu när jag ändå är vaken så måste jag få i mej något att äta, måste också ta itu med pappersgöra. Sjuk eller inte så ändras inte det faktum att måsten är måsten, tyvärr.. Som tur är så fick jag hjälp av min brors flickvän med min pärm och tretusen papper i början på året så sorteringen eller kollen på saker å ting är inte jobbiga längre, ansträngande nu bara eftersom man knappt har ork.
Nä, mat är ett måste känner jag men jag bloggar väl senare igen eftersom det i princip är det enda jag kan göra nu..

//Mamilillan

Pratade precis med moster Putta som var i parken med Nattan. Hon var i sitt allra esse eftersom parken har allt från studsmattor till klätterväggar, tror jag hörde nått om karuseller också men i mitt yrade kan jag ha hört fel. Jag mår fortfarande lika dåligt och det gjorde det inte bättre att jag vaknade i natt av att nån jävla idiot stod och knackade på mitt fönster fem på morgonen, människor verkar ha tappat sitt sunda förnuft helt och hållet.
Jag har alltså sovit näst intill hela dagen igår och jag har en känsla av att det blir likadant idag, att försöka sova tills att Nathalie kommer hem i eftermidda. Trodde att jag skulle må bättre av sömnen men icke, detta verkar sitta i ordentligt och nu är det bara att hoppas att jag kan stå på benen imorgon så att jag klarar av att komma till jobbet.
Eftersom jag bara har jobbat där i några veckor så tänker jag ge mej fan på att komma dit och försöka mej på att överleva dagen, hellre att bli hem skickad av min chef än att ringa och sjukanmäla mej. Ska kolla med pappa om han kanske kan köra oss till dagis på morgonen och sen mej till jobbet, skulle underlätta massor.
Fan, att detta skulle komma nu!!!

Nu ska jag sova igen, och förlåt för alla meningslösa inlägg.. Finns liksom inte så mycket för mej att skriva om eftersom jag lever i min säng för tillfället.
Och tack ni som frågar om jag behöver hjälp, det är i såna här stunder man märker vilka vänner man har..

//Mamilillan

Lite smått orolig är jag då en vän till mej har legat i svin influensan och nu ligger jag däckad, kan vara så att jag blivit smittad. Jag har samma sympton och har träffat Camilla när hon haft det så chansen är ganska stor, tur att det inte farligt i alla fallen. Nu kan jag bara hoppas att Nathalie håller sej frisk för svin influensan på små barn ska inte vara att rekommendera har jag hört. Blir att ringa på måndag och kolla upp hur det fungerar med vaccin mot detta, har hört en massa olika nu. Någon som vet säkert?
För att minska risken och för att min ork var helt slut idag så åkte hon till gammel-moster Putta och kommer hem imorgon. Fick höra att hon bärt tvätt korgar, kollat på tv´n och myst med kusefinen Patrik och gjort kojor. Hon lär vara i rena himmel riket nu med tanke på att jag var som en död sill innan hon åkte och nu är aktiverad så det räker för ett år framöver. Tack snälla ni för att ni ställer upp :)

Nu har jag några minuters feber paus så måste passa på att lägga mej under 17 täcken innan det kommer. Så har det fungerat sen imorse, alvedon, feber, alvedon, feber, alvedon, feber ...
Lägg dags igen trots att jag sovit hela dagen, skulle kunna sova i ett år som det känns nu..
Stackars mej ... :(

//Mamilillan

Ett bra sällskap? Nja, det går att diskuteras.. Laz kom över igår kväll för att delta i min plan att stänga av telefoner och alla andra medel då människor kunde få tag i än. Den här veckan har varit fruktansvärt tung och det pga andra människor och deras idioti till betee, det har varit ändringar och diskutioner på jobbet, dagis har krånglat och jag har känt mej allmänt trött på saker å ting. Därav min plan att mysa med Laz framför en film och stänga ut omvärlden.. Men ett bra sällskap till honom var jag då inte eftersom jag somnade efter några minuter, utslagen och sliten låg jag i soffan tills jag blev väckt. Laz var förstående och så där go som bara han kan vara och ledde mej till sängen där jag somnade om näst intill direkt. Veckan har tagit på än kan jag lova...
Så ni alla som jag inte ringt den här veckan, detta är därför och jag hoppas att ni har förståelse för det :)

Men idag är det helg!
Imorgon så åker jag till syster yster och gömmer mej, och jag kan garantera er detta. Telefonen kommer att vara avstängd! Ska spendera tiden med att få systerliga råd så att jag kommer tillbaka starkare och redo att möta nästa vecka. Sen ska vi tydligen på nån bil-mässa, va det så Lotta? Kameran ska med så bilder i massor blir det.
Och en riktig tjej film måste vi hinna med syster yster så börja ladda ner, åhhhh P.s jag älskar dig har jag ju fortfarande inte sett!!!

Nu ska jag försöka jobba :)

//mamilillan

Fick precis ett sms från min lilla kussefin som äntligen gav sitt godkännande till att sprida den goda nyheten på bloggen.. Nu väntas en till liten baby in i familjen, nämligen en liten Marion :)
Hon är i vecka 10 nu och går in i vecka 11 imorgon och jag längtar ihjäl mej efter denna lilla, blir en tripp till luleå så fort den nya bebben kommer.
Jag kan inte beskriva i ord hur stolt jag är över henne..
Marion har varit något av en "buse" och valde fel vägar i livet. Men från ingenstans tog hon sej i kragen, flyttade till en annan stad och vände upp och ner på hela sin tillvaro. Och detta på egen hand dessutom!
Nu har hon eget boende och av bilderna jag sett så är det super fint och ett alldeles utmärkt hem för en familj, hon är tatuerare den lilla damen dessutom och som person har hon växt flera meter i mina ögon.
Och nu ska min liten bli mamma, det känns i hela hjärtat och jag kan inget annat än att skicka ett bamse grattis till den blivande modern :)

Familjen ökar och jag blir väl typ .. moster... :)

Älskar dej hjärtat och jag finns här vad du än har för frågor, om du vill skrika och gråta för dessa hemska hormoner som spökar, om du vill ta ut lite ilska eller skratta åt eländet med stora magar och ömma bröst så ring mej.
Jag är bara en tåg biljett bort ;)

//Mamilillan