Nu sitter jag som vanligt på jobbet med min morgon capuccino och läser mina favorit bloggar. Med tanke på att jag vaknade 15 minuter innan vi skulle gå så känner jag mej mera död än levande och lusten att återvända till min säng och sova några timmar till är lockande. Tur hade jag att min dotter var samarbetsvillig och hoppade i kläderna så stressen som kunde blivit slapp vi, tack snälla mammas trollunge..
Idag efter jobbet ska jag möta upp Kristian för ett föräldramöte på dagis, jag vet precis hur det kommer bli.. Det finns en pappa som bokstavligen håller i hela mötet själv, har åsikter om allt och tar över hela mötet så informationen vi andra vill åt hinns liksom inte med. Man har väl försökt att pika lite och att säga det lite snyggt men alla är rädda att han brister för han verkar så vilsen stackars människa. Men en engagerad pappa är han :)
Medan vi sitter och inte får någon information alls så ska Nathalie vara hemma med Laz, duktig som jag är så har jag förberett maten så att det bara är att värma upp och skrivit en fin liten lapp om att inte glömma borsta tänderna och att kissa innan läggdags. Och idag får det fuskas också, att sova i mammas säng får hon passa på att göra eftersom jag inte är där och styr och ställer :)
Så Laz och Nattan har alltså all tid i världen och bara mysa idag, länge sen dom var själva så tror att den tiden behövs mellan dom. Nattans familj är stor den, mamma, pappa, Marielle, Laz, syster-yster eller syrran som Nathalie har börjat säga, moma, kussefiner, moster .. Listan är lång :)

Nu ska jag försöka mej på att rymma ut å ta en cigg, ingen luft här inne idag..

//Mamilillan

En kanon söndag blev det! Kristian och Marielle kom så Nathalie hade oss allehopa för en dag, dom enda som saknades var Laz och Julia förstås. Men det gick super det här med :)
Å va hon skrattade min trollunge, så där från magen så att hon knappt fick luft. Hon njöt så in i fan och man kunde se det på mils avstånd. Efter att spelat alla sorters boll spel så åt vi middag tillsammans och tog ett glas vin innan dom skulle åka. Jag känner mej så tacksam över sånt här, att vi faktiskt kan umgås på det här sättet för det innebär en trygghet för Nathalie. Jag är alldeles för trött för att skriva så sätter ut bilder istället ..

Busar med pappa i ett enda gap skratt :)



Världens "kuligaste" pappa



Pappa och hans Marielle :)



Påfyllning med energi så att man kan knocka pappa i fotboll :)



Ungen har talang kan jag lova. Säger det inte för att det är mitt barn men hon är 4 år och nickar, tar med knät, sparkar raka bollar. Hon ser ut att vara en riktig fotbolls spelare på plan!!



Marielle :)

Gos med pappa är aldrig fel ..




Jag har en massa bilder att sätta in men får fortsätta imorgon känner jag. Det är inte bara Nathalie som är trött efter idag utan även jag är helt slut. Ögonen går i kors på än, dags att ge upp för idag ..

//Mamilillan

Här är min morgon clown :)





//Mamilillan

Jag älskar söndags mornar ..
Först och främst för våran söndags-frukost som består av både det ena och det andra och tar en himla massa tid att gå igenom. Det ger oss tid att sitta och prata och Nathalie är expert på att spela clown såna här mornar så skratten är många. Sen myser vi alltid framför disney innan vi gör oss iordning då hennes favorit program alltid går på morgonen. Det absolut bästa är att vi har inga tider att passa, inget att stressa över, ingenting som ska göras eller måste ordnas. På söndagar så gör vi det som faller oss in och ingenting utöver det, därför älskar jag våra söndagar.. Idag fattas våran Laz vilket är lite sorligt men han ska jobba till ikväll stackaren. Jag är så otroligt stolt över honom. Jämför man honom för några år sen och nu så är det en helt annan människa och han har tagit sig så långt och det på egen hand dessutom. Det kan bara gå framåt för dej hjärtat ...

Jag fick höra här om dagen att det cirkulerar frågor kring det jag skriver på bloggen, frågor om saker som jag inte nämner här. Ska jag förklara en sak? Det som jag inte nämner på bloggen vill jag förmodligen inte nämna på bloggen, det jag anser vara för privat stannar hos mej. Jag kanske kommer skriva om vissa saker som jag vet att det har pratats om, men det gör jag när jag känner för det. Och undrar ni något så fråga mej och inte någon annan, det blir skvaller när det rings runt och pratas och sånt kan man väll skippa eller?
Det finns en funktion här där man kan skriva kommentarer och fråga saker, och smidigt är det också då man kan välja att vara anonym. Då kanske jag svarar, men garanterat är att svara kommer jag aldrig kunna om ni frågar andra men inte mej.

Nu ska jag få mej kläder och ta mej ut i solen, det är lika fint väder idag som det var igår. Men idag blir det gården utanför, inga utsvävningar i våran mys söndag :)

//Mamilillan

Idag har vi haft vad jag vill kalla en dröm-lördag.
Jag och Nathalie mötte upp Laz (jag kom i tid förresten!) och gick till gläntan, en park som Nathalie tycker om. Och vädret idag har ju varit hur fint som helst så vi hade med lunch som vi åt i parken och hade en riktig familjedag ute. Det är så här jag vill att mina helger ska se ut..
Efter två timmar avlöstes Laz av Malin och Emilia som gjorde oss sällskap i ytteligare två timmar ute i solen. Känns lite så där halv konstigt att för någon dag sen ha haft på sej höst jacka och halsduk och nu satt man i linne och kände solen steka på ryggen. Ja, är det inte Sverige i ett nötskal?
Men 4 timmar i parken vart det för mej och trollungen så nu känner jag mej nöjd över dan och vet att hon har fått leka av sej ordentligt..

Här är lite bilder från idag..

Familjen min :)

Nattan och Emilia



Klätterapan



Malin och Emilia



//Mamilillan

Nova Eklund Kirveskoski



Nathalie Berg Hedblom

Emilia Labbe



Kian Eklund Kirveskoski



//Mamilillan

Länge sen jag skrev så jag får korta ner allting så gott det går ..
Terapin i onsdags var precis som jag trodde, alltså hur bra som helst! Vi pratade om de olika roller man tagit på sej under åren och de var en del, och det var olika roller för olika personer. Inte så konstigt att man tappade sej själv med tanke på att man anpassat sin egen person så det ska fungera för andra människor. Ska inte gå in så mycket på det nu men det framkallade en del känslor och funderingar. Mestadels runt andra människor och hur deras beteende har påverkat mej. Ja ja...
Sen vart det hemgång för att ha min myskväll med Laz, vilket inte blev vin och en massa serier utan en serie, max två och sen kröp vi ner. Både han och jag var trötta efter en lång dag så när jag la mej i soffan på hans arm så visste jag att nån specielt lång myskväll skulle det inte bli.
Så nu står en flaska rött på diskbänken, oöppnad sen flera dagar tillbaka och jag väntar på tillfälle att öpnna den. Kanske blir ikväll när lillan somnat, förutsättningen ska vara att det går nå bra på tv´n så får kolla upp det.
I torsdags sov vi hos moma eftersom att Nathalie plötsligt fått feber och var lika blek som mina fötter, stackaren. Så när jag åkte till jobbet så var hon kvar hos moma för att kurera sej. När jag kom hem sen så hade sjuklingen fått nya pennor, sjuk-godis och ballonger. Precis som jag älskade att vara sjuk när jag var liten så kommer nog Nathalie älska att vara sjuk hon med :)

Den här helgen blir att bara ta det lugnt eftersom att Nathalie är sjuk, febern är låg nu men den pendlar oftast på henne. Vi ska snart iväg till parken med Laz och göra oss av med lite energi, sen blir det pannkaks-lunch och kolla tempen. Vi får hoppas på att frisk luft och mycket mat och vätska gör ungen frisk :) Om hon är frisk imorgon så ska jag försöka hinna med att åka till Minnie och familjen, först kanske jag ska kolla om dom ska vara hemma hehe :) Men en fika där så att ungarna får ses måste vi ordna till, också så att Nathalie får träffa Minnie och Jimmy. Det är ändå människor i våran familj och relationer vi måste värna om.

Känner hur jag bara skriver ner allt och att det låter snurrigt men lite stressad eftersom jag snart ska träffa Laz i parken. Det sista han sa på telefonen var.. "Vi vet hur du är med tider!!!" Så nu måste jag bevisa honom fel och vara där i tid och helst innan honom. Jävel..

Skriver senare för har en massa bilder att sätta in :)

//Mamilillan

"What goes around comes around" spelades på radion nyss och det var evigheter sen jag hörde den. Hur kunde jag ha glömt den, det är tamme fan en av de bästa låtar jag hört nånsin. Jag kommer ihåg när jag hörde den första gången och hur texten satte sej i hjärtat på mej, och sättet han sjunger den på är ren talang. Det finns en massa såna låtar som man glömmer med tiden men som dyker upp och gör att man faller pladask åter igen. Låtar som "lets get it on", "what goes around comes around", "november rain", "little willy john".. Det är låtar jag aldrig tröttnar på och kan lyssna på hur många gånger som helst.
"Lets get it on" är låten jag ska dansa till i min första dans som gift, OM jag nu gifter mej. Den passar mej perfekt, det härliga gunget och charmen. Hajja den låten, mannen man älskar och en stor jävla brudklänning :)
Hmm nästa som borde / ska gifta sej är faktiskt allas våran Minnie och Jimmy !!! Klockan tickar mina vänner, förlovningen glömmer vi aldrig men nu vill se en utveckling ;)

Och grattis till min älskade Mallan och hennes Andres då vi fick reda på för någon dag sen att bebisen som växer och blir starkare är en liten flicka :) Så en liten version av Emilia är vad vi får hem nån gång i december, ännu en flicka i gänget. Stackars lilla Kian är fortsatt ensam pojke, vilket jävla liv stackaren kommer få !!!
Undrar vad jag kommer få...
Om jag får en flicka så vet jag vad hon ska heta, om det är en pojke så har jag inte den blekaste. Eftersom att jag har en dotter så är det svårt för mej att föreställa mej något annat, att ha en pojke i familjen låter som nått som inte kommer hända mej. Sjukt man resonerar va? Vad för namn jag har tänker jag inte säga så att ingen tar det hehe, det är unikt och passar i grekland också ;)

Nä nu ska jag försöka mej på att göra lite nytta innan jag slutar.
Och ett tack till dej mamma ska skickas iväg. Att du ställer upp som du gör och underlättar så att jag kan gå i terapin är värt guld.
Jag älskar dej!

//Mamilillan

Gnällspiken till dotter jag har fortsatte imorse med sitt tjatande och jag fick bita mej i tungan för att inte explodera, det gick som på repeat i huvudet på mej "det är åldern, det är åldern, det är åldern". Hon har kommit in i en period då hon blir rasande bara jag närmar mej ordet nej eller när det inte blir som hon vill. Jag kommer ihåg att vi läste om det i skolan, att just den här åldern kan vara fruktansvärd. Men jag biter ihop och lever i dom bra stunder vi har och när hon är i sitt humör så ignorerar jag det till max. Jag tänker inte ge det beteendet nån uppmärksamhet så hoppas nu på att det biter så att vi kan återgå till det normala igen. När jag hämtade henne däremot så var det min vanliga Nathalie jag fick i famnen och jag kunde inte ha önskat mej nå bättre efter en ganska tuff dag. Laz köpte glass till stumpan och vi hann umgås lite innan det var dags att gå skiljda vägar. Det händer inte så ofta att jag har dom båda två med mej nu eftersom jobb och plugg har satt igång så jag njuter i den lilla stund som finns. Humöret höll i sej och hon somnade som en stock strax efter sju, att vara ilsken tar på krafterna min lilla vän :)

Jag har en del nya saker att skriva om men känner att det inte är time för det nu ikväll, jag är alldeles för trött och det skulle bara bli virrigt. Ska pröva på att faktiskt somna innan tolv idag, känner att det behövs..
Och tacka fan för terapin imorgon, den är väl behövd!! :)

//Mamilillan

//Mamilillan

Alla dagar kan inte vara äns bästa, så är det bara..
Åkte till dagis och mötes av en inte allt för glad unge, det var som om hon bytte skepnad när hon fick syn på mej. Ingenting var bra, att cykeln var hemma grät hon för i säkert tio minuter, att pappa inte kom och hämtade var värt att sitta och sura över i säkert en kvart, att jag inte ville promenera hem var rena rama sveket och jag förtjänade inte äns en blick från barnet. Ja ja, vad ska man göra? Så jag satte mej brevid henne tills att hon hade surat färdigt och hemma var vi nästan två timmar senare när det brukar ta max en halv timma.
Så efter matlagning och tandborstning la jag trollungen och gav mej av mot fotöljen där jag satt och dreglade av trötthet. Bara tanken på att disken är kvar och att jag måste duscha gör att jag vill betee mej som mitt älskade barn gjorde idag. Orkar inte ! Vill inte!

Nånstans mellan hennes humör och mitt så hann vi lägga pussel och mysa en stund. Lekte "fjortis" också och tog en massa bilder på oss, eftersom jag alltid håller kameran så är det de enda sättet för mej att ha bilder på oss båda tillsammans. Bjuder på några stycken för hinner inte skriva mer eftersom disken kallar och duschen måste tas.. Jävla skit..

Jag och min trollunge :)



Lite lik sin mamma är hon väll ändå??



Pain in the as morsa man är som ska pussas jämt, stackars barn är såååå trött på mej o det syns dessutom!!



//mamilillan

Nathalie somnade som en stock redan vid sju, totald körd efter en lång söndag. Efter att jag suttit nergrävd i papper och försökt att få nån slags ordning på hur jag ska hinna saker å ting så kom Michelle över på en fika. Jag tänker inte gå in på vad vi pratade om då det var extremt privata saker men jag fick en del intressant information som jag nu sitter och fnular på. Det är en av de positiva saker som kommer när en ny vänskaps relation uppstår, man får in så mycket nytt i sitt liv. Andra syner, andra tankesätt, andra formuleringar. Min lilla ordningsvakt, tack för all information idag. Det kommer garanterat komma till användning :)
Sen kom mamma och Oliver över och åt lunch och tog en fika, så det blev lite liv i huset idag vilket jag storm trivs i. Ju mer härlig familj dessto bättre :)
Städningen sen var inte lika rolig men det var det värt, dessutom så fick jag hjälp av min lilla hjälpreda som redan vid 4 års ålder tar disken, dammar, skurar, plockar undan och sorterar. Att jag sen när hon somnat får göra om allting är inte relevant utan det som är viktigt är att hon förstår att man hjälps åt i familjen. Jag är så stolt över henne som människa för hon är verkligen så fin Nathalie, mitt lilla barn.

Idag när mamma skulle gå så skulle jag ta ut ett täcke som hon skulle få med sej hem och ur skåpet faller en stoooor låda med en massa dagböcker och anteckningsblock som rymde flera år av händelser, känslor och upplevelser. Jag satt i säkert en timme och jag både grät och skrattade mej igenom bok efter bok. Det som fick mej att smälta rejält var texterna om Laz. Redan då som 14 åring beskrev jag honom som min själsfrände och bästa vän, som kärleken i mitt liv och i det sällskap där jag kände mej hemma. Det fanns beskrivningar om promenader vi tog och samtal vi hade och trott eller ej.. Våran första kyss finns med :)
Det fina i det var att när jag läste så mindes jag det som igår och nu förstår jag vikten i att fortsätta skriva. Imorgon blir det att köpa en ny dagbok för jag tänker fortsätta skriva, skriva om alla dess små egenheter som inte kan skrivas om i bloggen.
Men sen grät jag massor också, minnen som jag helt förträngt fanns där på papper. Det var hemskt att läsa och på något sätt så kändes det som om jag upplevde allting på nytt. Men mitt i eländet så kände jag en tacksamhet över att jag kom över det här. Mitt flitiga skrivande har gett utdelning eftersom jag detaljerat beskrivit andra människor och miljön runt mej, och nu insåg jag att flera av mina beslut gällande vissa personer var dom rätta att ta. Jag läste om den ena idiotin efter den andra och jag kan inte för mitt liv förstå hur jag har kunnat vara tyst i så många år. Att detta föll på mitt golv idag var bland det bästa som kunde hända..

Nu ska jag lägga mej eftersom en ny vecka börjar imorgon och jag behöver energi till att klara av vissa saker.

//Mamilillan

Nu är jag äntligen klar att lägga mej och låta natten komma men jag hittade detta och måste bara visa..



Det är väl två år sen, kanske 3 ? Men det känns som om det var i en helt annan tid och i en hel annan värld.
Saknar dej så mycket Minnie ...

//Mamilillan

Vilken lördag :)
Jag och Nathalie vaknade imorse och kröp ner i soffan på en gång, kollade disney tillsammans och bara njöt av att inte behöva stressa iväg någonstans. Det är inte ofta som vi har såna mornar så dom är heliga hemma hos oss och då får inget komma i vägen.
Sen åkte vi till morbror Jespers hockey och beundrade våran grabb lite. Han är verkligen helt otrolig på isen och en fröjd att titta på, vi har en riktig krigare i familjen och jag är säker på att han kommer komma långt den lilla.
Det är inte ofta man träffar på en 11 årig kille som är så pass målmedveten som han är och den styrka han besitter är utöver det vanliga. Vilket jobb du har gjort mamma!

Min älskade Petra



Nathalie och hennes absoluta favorit Sandra :)



Så här roligt är det med Hockey o Moma :)



Jag bad min lillebrollan att vara så snygg han bara kunde och detta är vad han gör.. Unge!!





Efter hockeyn samlade vi ihop oss och åkte över till Michelle och Tim så dom fick träffa Nattis för första gången. Nathalie är ett sådant barn som inte släpper in människor i sitt liv så lätt eller öppnar sina armar för vem som helst. Hon iaktar och känner av människor. Hon vill kolla först vem man är som människa och ofta hur det är mellan mej och andra människor innan hon väljer att släppa efter lite. Det är en egenskap jag är glad över att hon har, att hon inte litar på vem som helst eller finner trygghet i alla människor. På så sätt så kommer hon att ha vänner som verkligen är hennes vänner och hon kommer att välja att ta hand om sej själv och att vara självständig istället för att göra sej beroende av en annan människa. När Nathalie var mindre så förstod jag inte det här och man näst intill tvingade henne till att närma sej andra människor. När man skulle gå ifrån någon så puttade man fram det söta barnet för att hon skulle kramas, man tvingade henne till att säga hej då eller att hälsa på folk, man visade upp henne som en liten docka och lät folk klappa henne på kinden eller röra hennes huvud. I all välmening förstås för att man var stolt och lycklig som mamma men va fel man gjorde.
Nu låter jag Nathalie välja själv, hon behöver inte vara vän med mina vänner om hon inte vill. Om hon ogillar någon så är det inget jag tänker ta ifrån henne för hon har rätt till sina känslor. Men min lilla människa jag har tyckte om Michelle :) Det tog bra länge innan hon sa något men det kom sakta men säkert fram och på slutet så kunde hon ha en dialog med Michelle. Det som gäller nu är att man ses snart igen så att Nathalie blir trygg med att ha Michelle i våra liv, lika trygg som jag är med henne :)

Nu ska jag hoppa in i duschen och krypa ner hos min troll unge som har sovit i mammas säng under helgen. Min härliga lilla..

//Mamilillan

Efter att jag hämtat Nathalie på dagis så tog vi en promenad till moma och åt middag med resten av familjen. Lika god mat som alltid och moma var på sitt bästa humör och då får man en hel del goda skratt.
Sen åkte vi hem tillsammans med Malin och Emilia som det var evigheter sen jag såg sist, känns som om ungarna växer i rekord fart nu. Malin har växt en massa hon med, skulle ha tagit bilder på magen för att visa för den är verkligen sjukt stor! Den nya bebben kommer i december så då blir jag gudmor till båda syskonen Labbe, dubbel dop ska det bli så jag får stå framme och ha koll på två vildar. Vilken dag som väntas !

Den här helgen ska vi mys pysa en massor min trollunge och jag, spendera så mycket tid vi bara kan till att bara umgås. Så imorgon ska vi åka och titta på när morbror Jesper har hockey och sen ska vi åka till Michelle och Tim och fika. Kvällen ska laddas upp med film och godis och söndan ska spendera i sängen. En toppen helg med andra ord, en massa mamma och dotter tid vilket vi båda behöver. Jag är så trött att jag bara skriver på, varför jag äns bloggar nu vet jag inte. Har liksom inget att komma med .. Men återkommer imorgon med bilder på lillebrollan och från Michelle och Tim.

Nu ska jag krypa ner hos Nathalie som fick sova i mammas säng inatt, hennes skin en lördag morgon gör en perfekt start på helgen :)

//Mamilillan

Min lilla trollunge hade världens morgon idag och trots att jag lämnade henne på dagis för flera timmar sen så värker mitt hjärta fortfarande. Jag vet inte om hon drömt om Kristian men hon hann knappt slå upp ögonen innan hon började tjata om att hon ville ha sin pappa och hon vill ha honom nu. Hon satt i mitt knä bra länge innan vi gjorde oss iordning och åkte, hon var så ledsen och så uppriven för att hon inte får träffa honom så mycket som hon vill. Och så mycket som hon behöver.. På Nathalies dagis så finns det många pappor som lämnar och hämtar och jag tror att det om något väcker känslor i henne över att hennes pappa inte finns där på samma sätt.
Jag som mamma vet inte alls hur jag ska göra nu, hur jag ska göra det bättre för min liten. Tiderna och dagarna med Kristian lär inte förändras så vad gör man?
Som tur var så var hennes favorit fröken på dagis så lämningen gick bra, hon lyckades att fånga Nathalies uppmärksamhet på en gång och man kunde se att hon skringrade tankarna ganska omedelbart.
Prinsessan min..

Ikväll ska vi lyssna på Otis Redding och dansa oss lyckliga hemma, dans och musik fungerar som medicin här hemma :)

//Mamilillan